Det är minst fyra år kvar innan Försvarsmakten kan leverera vad statsminister Ulf Kristersson utlovade på Folk och försvar i Sälen på söndagen: Sverige ska bli en kugge i Natos gemensamma robotförsvar och bevaka Baltikums luftrum. Om målsättningen att skicka marksoldater till länderna på andra sidan Östersjön inkluderas kan det krävas stora personalökningar i armén.
Men för den svenska militärledningen kom statsministerns uttalanden i Sälen inte som någon överraskning. Planeringen för att kunna verka på andra sidan Östersjön har pågått länge.
I centrum för deplanerna står just nu radarspaningsplanet Global Eye, som beräknas leveransklart 2027. […]
– Vi behöver gå från två till fyra brigader enligt den tillväxtplan ÖB kommunicerat med regeringen, medger Carl-Johan Edström.
Sedan 2016 turas Nato:s medlemsländer åt att skicka marktrupper till de baltiska medlemsländerna enligt ett roterande schema. Flera militärexperter som SvD varit i kontakt med utgår ifrån att svensk och finsk trupp skulle ingå i det soldatutbytet vid ett inträde i försvarsalliansen.
Det finns en outtaladtumregel inom Nato, som säger att ett land med fem miljoner invånare bör kunna bidra med minst en markbrigad om behov uppstår. En brigad är cirka 5 000 soldater. Ett land av Sveriges storlek skulle då behöva bidra med två brigader. Det är styrkor som Sverige i dag bara har på papperet. Två brigader är under utbildning, enligt gällande försvarsbeslut. En och en halv brigad till är på väg. Men att skaffa fyra brigader beräknas ta längre tid än det tar att leverera Global Eye-planen. Läs artikel