Första veckan i februari samlades politiker från USA och från de nordiska länderna i Tromsö för att diskutera säkerhetssituation i Arktis. Konferensen gick under namnet ”Moving North” vilket var talande då den kom att handla om fortsatt militär upprustning.
Enligt High North News var det en närmast unison kör av röster från USA och från de nordiska länderna som ville verka för fortsatta rustningar. Samtidigt var de nordiska ministrarna oroade av utvecklingen.
Den amerikanska senatorn Lisa Murkowski från Alaska var tydligast när det gällde nödvändigheten att bemöta Ryssland och uttryckte farhågor för ryska maktdemonstrationer ”rakt utanför Alaskas dörr”. Hon varnade även för Kinas ökade intresse för Arktis. Ryssland måste mötas med militär styrka hävdade Murkowski: ”Trots kriget i Ukraina strävar Ryssland efter dominans i Arktis och det är viktigt att visa styrka gentemot Ryssland.”
Under 2023 kommer allierade och norska styrkor genomföra den hittills största militärövningen i regionen och USA planerar för en potentiell arktisk konfrontation med övningen ”Norhern Strike Exercise”.
Kapprustningen i Arktis mellan USA och Ryssland fortsätter sedan flera år tillbaka. Ryssland har expanderat och moderniserat sina militära installationer i området med koncentration kring Kolahalvön och Barents hav. Ryssland vill skydda sina kärnvapenbaser och säkra att de atomdrivna kärnvapenbestyckade ubåtarna kan komma ut på Nordatlanten och hota västsidan.
USA har byggt upp sin Second Fleet med bas i Norfolk med uppdraget att verka i Arktis. USA träffade 2021 ett tilläggsavtal med Norge om tre permanenta baser för flyg och en marinbas där man får närmast fullständig suveränitet över basområdena.
Både sidor har under de senaste åren genomfört flera stora militärövningar i regionen.
Sveriges utrikesminister Tobias Billström som deltog på konferensen pläderade för nordiskt militärt samarbete i Arktis. Billström uttryckte oro över Rysslands rustningar men påtalade att även USA fortsatte rusta upp i regionen: ”Det finns en ökad risk för kapprustning i regionen och i samband med det finns risk för incidenter som kan eskalera utanför vår kontroll.” Vidare kommenterade han utvecklingen i Arktis de senaste åren: ”Vi har sett en ökad militarisering av den arktiska regionen något som vi och andra länder ser på med obehagskänslor.”
Billströms förslag är att motverka de ökade spänningarna mellan USA och Ryssland genom att Sverige och Finland vid ett Nato-medlemskap skulle verka i regionen tillsammans med Norge:
”Vi tror att svenskt och finskt Natomedlemskap kan vara en motvikt som bidrar till att minska spänningarna.”
Även från norsk sida uttrycktes oro över utvecklingen. Statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) tryckte på Norges speciella roll som grannland till Ryssland och som under decennier hanterat de bilaterala frågorna med Ryssland:
” Vi skal kunne finne løsninger med Russland i en del spørsmål som blant annet følger av vårt naboskap. Dette er et ansvar som Norge er vant til å ta og skal ta – også i en skjerpet sikkerhetspolitisk situasjon”.
Norges försvarsminister Anniken Huitfeldt (Ap) var för en ökad militär närvaro i regionen men konstaterade att Norges geografiska läge ställde krav på landet som en småstat att söka bidra till att minska spänningarna:
“Den ryska regimen blir alltmer totalitär och oförutsägbar. Men vi kan inte ändra vår geografi. Ryssland är Norges granne. Vi måste upprätthålla kontakterna för att minska risken för missförstånd och oönskad eskalering i Arktis.”
Norge skall ta över som ordförandeland i Arktiska rådet och har uttryckt behovet att åter få in Ryssland som part (efter angreppet på Ukraina hoppade alla länder av och Ryssland ensamt blev kvar).
Synpunkterna både från Sverige och Norge är sansade och visar på förståelse för geostrategiska realiteter. Det är livsviktigt att de nordiska länderna inte dras med i stormakternas spel och tvingas delta i kapprustningen.
Billströms förslag om att de nordiska länderna efter att Sverige och Norge blir medlemmar i Nato skall bilda ett block som kan väga upp (och moderera?) stormakternas agerande i regionen finns det skäl att vara skeptisk till. Nato domineras av USA och det är USA:s nationella säkerhetsintressen som ligger till grund för USA:s agerande. Norge ligger under USA:s Natokommando i Norfolk där också kommandot för Second Fleet ligger. Det pekar på att amerikanarna vill hålla ett fast grepp om Natos styrkor i Arktis.
Röster har höjts för att bilda ett nordiskt Natokommando. Även om ett sådant skulle upprättas kan det knappast bli en självständigt verkande organisation.
Som Nato hittills fungerat finns det knappast några exempel på att regionala kommandon tillåtits föra en egen linje.
USA vill ha med Sverige militärt i Arktis vilket framkom redan vid Magdalena Anderssons besök i Washington i april förra året inför det svenska beslutet att söka medlemskap i Nato. Det var inte ett tecken på amerikansk omsorg om Sverige och vårt försvar utan ett krav utifrån USA:s nationella intressen i Arktis.
Även om således Billströms tankar om nordisk motvikt knappast fullt ut kan realiseras är det rätt att stödja varje ansats till självständigt agerande från de nordiska länderna för att bidra till en minskning av spänningen i norr.