Assange kommer aldrig få en rättvis rättegång, aftonbladet.se

Eric Rosén, kulturredaktör på Aftonbladet.

I Midsommarkransen, en välmående närförort några tunnelbanestationer utanför centrala Stockholm, ligger kvartersbiografen Tellus.

Det är tisdag kväll och på scen står DN:s tidigare kulturchef, tillika tidigare ordförande för Svenska Pen-klubben, Arne Ruth och berättar på engelska att det vi nu ska få lyssna på är inget mindre än ”history in the making”. På besök från Italien är nämligen journalisten Stefania Maurizi, aktuell med boken Secret Power: WikiLeaks and Its Enemies, som hyllats i bland annat Jacobin. […]

Det läge vi har nu, där myndigheternas transparens brister och där allt för många av de som söker sanning fastnar i stora komplexa konspirationsteorier, gör ingen något gott.

När stickspåren är många och fantasierna långtgående skyms verkliga fel och oförrätter som begåtts. Den seriösa journalistik som ändå görs om fallet Assange kladdas ner, riktiga avslöjanden och relevanta frågor klumpas ihop med knasiga konspirationsteorier.

Om nyhetsredaktionerna nu är mindre engagerade i Assange-processerna är journalistik- och pressfrihetsorganisationerna desto mer aktiva. I Storbritannien har bland andra Reportrar utan gränserEuropean Centre for Press and Media Freedom (ECPMF), Europas största journalistförening EFJ och flera PEN-organisationer (inklusive Svenska PEN) krävt ett möte med både den förre inrikesministern Priti Patel och den nuvarande inrikesministern Suella Braverman. De begär att få diskutera fallet och att utlämningen av Julian Assange stoppas.

Varken Patel eller Braverman har gått med på att träffa organisationerna eller ens bemödat sig att svara.

I sin cell i Belmarsh väntar Julian Assange. Allt pekar på att han kommer att lämnas ut till USA under våren och att han utan möjlighet till en rättvis rättegång kommer att dömas till ett långt fängelsestraff, upp till 175 år. Detta på grund av det arbete han gjort för att avslöja militärmakters mord och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Spionåtalet är en skandal i egen rätt. Det borde engagera fler än ett hundratal åskådare på kvartersbiografen Tellus. Läs artikel