Historieprofessor Meinander på läktaren när historiska Natolagar klubbades: ”Slutpunkten för Finlands västorientering”, hbl.fi

Rösterna föll 184 för och 7 mot, när riksdagen röstade om Finlands Natoanslutning på onsdag eftermiddag. De som röstade mot var sex ledamöter från Vänstern. […]
Sannfinländarna röstade blankt. […]
Det här betyder att Finland har godkänt de lagar som reglerar medlemskapet i försvarsalliansen. Trots att Ungern och Turkiet ännu inte har ratificerat Finlands ansökan hade riksdagen beslutat att slutföra behandlingen för Finlands del i god tid före riksdagsvalet.
HBL träffar Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet, i riksdagens kafé. […]
Men rent säkerhetspolitiskt var det särskilt avgörande att köpa jaktplan från USA år 1992, säger han.
– Det är viktigt att komma ihåg, att när det gäller det militära samarbetet med Förenta staterna så har det fortgått sedan Finland köpte jaktplanen. Man kan säga att det var ett slags försvarsgaranti att sälja ett stort antal av sina bästa jaktplan till Finland.
– Den verkliga jordbävningen skedde då, och slutpunkten kommer när alla länder har godkänt Finlands ansökan, konstaterar Meinander.
Han är inte särskilt optimistisk över att det skulle ske redan i år.
– Jag tippar att Finland inte kommer att bli Natomedlem den här sommaren, utan att det kommer att fortsätta så här. Åtminstone Ungern kommer att fördröja det. Turkiet vet man inte med. […]
 Det kan ta ett eller två år till. Men det är viktigt att det inte förändrar synkroniseringen av den finska och svenska försvarsmakten med Förenta staterna. Det har intensifierats sedan 2010-talet. Både Natoanhängarna och motståndarna har överdrivit betydelsen av Natomedlemskapet. Om det utbryter ett stormaktskrig så är det inte sagt att Nato kan koncentrera sig på att hjälpa just Finland. Största delen av de andra Natoländerna i östliga delarna av Europa har mycket svagare kapacitet än Finland, säger Meinander. Läs intervjun