[…] Trots stora nedskärningar under en följd av år har Ukraina hållit sig med en av Europas största försvarsmakter. 2013 beslutade regeringen att värnpliktsarmén skulle ersättas av en yrkesarmé, men beslutet revs upp när konflikten i öster bröt ut året därpå. 2014 återinfördes allmän värnplikt. 2022 uttalade sig president Zelenskyj ändå för en yrkesarmé, en professionalisering. Enligt dekret från presidenten ska Ukrainas försvarsmakt senast 2025 omfatta 361 000 man.
Internationella institutet för strategiska studer (IISS) har beräknat att Ukraina hade sammanlagt 209 000 soldater i aktiv tjänst 2021. I statsbudgeten för 2015, första året efter förlusten av Krimhalvön, ingick anslag för 230 000 man. Därutöver fanns halvmilitära styrkor som gränsskyddet med cirka 53 000 anställda och ett nybildat nationalgarde, arméns huvudsakliga reservstyrka, på 60 000 man. Sedan 2016 har kvinnor rätt att ingå i stridande förband – 2019 var 26 000 i aktiv tjänst.
Beslut om att inrätta ett hemvärn fattades 2021. I fredstid ska hemvärnet bestå av 10 000 soldater, i tider av krigshot 130 000. I början av 2022, då krigshotet växte med ryska truppsammandragningar vid gränsen, fanns det enligt beräkningar över 200 000 ukrainare med erfarenhet av krigssituationer i konfliktområdet i Donbas som skulle kunna gå ifrån civila arbeten för att ansluta sig till hemvärnet.
2018 slog Ukraina fast i lag att förvarsutgifterna måste uppgå till minst 5 procent av BNP och beställningar av materiel från försvarsindustrin aviserades. Dessutom utlovade presidenten höjda soldatlöner. Försvarsutgifterna steg enligt fredsforskningsinstitutet Sipri från 1,6 procent av BNP 2013 till över 4 procent 2020.
Det ukrainska försvaret var illa förberett för det krig som bröt ut i öster 2014 och fick till viss del förlita sig på frivilliga krafter. Läs artikel