[…] Marinkåren är specialiserad på landstigningar från havet och har nära 180 000 soldater. På en enda plats, i norska Trøndelag nära den svenska gränsen, har kåren ett förhandslager i sex stora grottkomplex – med vapen och fordon för att utrusta en hel brigad. Marinkårsbataljonen passerade den norska gränsen i inledningen av Aurora 23 under sin färd till Skövde. Att säkra förbindelsen västerut har beskrivits som ett ”existentiellt” intresse för Sverige och Finland. Calvert Worth säger att hans bataljon vill bidra till att stärka det kollektiva försvaret av Norden.
– Vi har klart och tydligt blivit varse om att våra svenska partners är väldigt, väldigt kapabla vad det gäller teknologi och kompetens, säger han. Worth låter sig inte lockas in på några närmare resonemang om marinkårens roll vid ett militärt angrepp mot Sverige. Likväl är kåren redo att kallas in om situationen kräver, säger han.
– Det kollektiva försvaret är inte viktigt bara för europeiska länder utan även för USA, säger Calvert Worth. – Men under ytan finns naturligtvis också frågetecken och kritik, dialog kan man diplomatiskt kan kalla det. Där har amerikanerna precis som alla andra allierade synpunkter på vad Sverige kan och inte kan, säger Magnus Christiansson. Christiansson säger att Sverige har gott rykte i Nato efter deltagande i krävande insatser i länder som Kosovo, Libyen och Afghanistan.
– Men vi har en väldigt tunn armé. Storleksmässigt måste man gå tillbaka till tidig modern tid för att hitta en så liten och skelettartad svensk armé. ÖB pratar ofta om bottenplattan och det har man gjort i många år. Det saknas grundläggande saker som uniformer, kängor och grundläggande förbrukningsmaterial, säger Christiansson. Läs artikel
Läs även kommentar på den här sajten till bristerna i den svenska armén.