[…] Efter att värnplikten varit vilande sedan 2010 återupptogs den i viss mån redan 2014, för att sedan återinföras och utökas 2018. Sedan 2020 finns ett försvarsbeslut som antagits av riksdagen som styr det svenska försvarets inriktning.
– Vi får årligen i vårt regleringsbrev hur många som vi ska skriva in till grundutbildningen med värnplikt, och det står även i riksdagens försvarsbeslut. I nuvarande försvarsbeslut som gäller mellan 2020–2025 så ska vi öka antalet som genomför grundutbildningen upp till 8 000 senast 2025, säger Marinette Nyh Radebo.
Det finns i nuläget inget som tyder på att Nato-beskedet skulle påverka antalet inkallade den närmsta tiden, säger Marinette Nyh Radebo.
– Vi har inte fått några indikationer på att det kommer förändras.
Däremot har försvarsberedningen, vilket är ett forum där regeringen och riksdagspartierna samråder kring säkerhetspolitik, i rapporten ”Allvarstid” från juni i år föreslagit en markant utökning av antalet som bör genomgå grundutbildningen.
– Försvarsberedningen föreslår i rapporten att det bör vara 10 000 årligen, men det är fortfarande endast inom försvarsberedningen och det finns ännu inget försvarsbeslut för det.
Enligt artikel fem i Natos stadgar innebär ett väpnat angrepp på en medlemsstat ett angrepp på alla, och det attackerade landet ska då stödjas av övriga medlemsländer. Däremot behöver inte värnpliktiga känna en omedelbar oro över det svenska inträdet i alliansen och risken att tvingas strida i andra länder, menar Marinette Nyh Radebo.
– Det finns i lagen att värnpliktiga endast får kallas in vid höjd beredskap och krig. De kan inte utnyttjas annars, och då blir de krigsplacerade i försvarsmaktens krigsorganisation. Dock tittar man på vad lagen om totalförsvarsplikt innebär när vi går med i Nato, men i det här läget är det inga förändringar. Läs artikel