I juli i år meddelade Finland att ryska generalkonsulatet i Åbo ska stängas. Det var svaret på Rysslands beslut att utvisa nio diplomater och stänga ned vårt generalkonsulat i S:t Petersburg.
Det här kom för sent och det var för svagt, enligt Hannu Himanen som var Finlands ambassadör i Moskva åren 2012–2016:
– Jag ser det inte som klokt att låta bli att reagera. Om Finland inte reagerar när Ryssland gör något rätt dramatiskt så är det en signal till Ryssland att Finland är svagt och obestämt.
Det Himanen menar är att reaktionen kunde ha kommit i april eller maj då beskeden kom att Ryssland först fryser tillgångar och sedan stänger två filialer till generalkonsulatet i S:t Petersburg, de i Murmansk och Petrozavodsk. Nu lät motreaktionen vänta på sig tills 19 juli då Finland meddelade att man häver tillståndet för generalkonsulatet i Åbo.
Enligt Himanen skulle en lämplig motreaktion från Finlands håll ha varit att stänga konsulatet i Mariehamn som svar på Murmansk och Petrozavodsk. Konsulatet inrättades år 1940, genom ett avtal som gjordes upp efter vinterkriget. Innehållet formulerades av Sovjetunionen. Hannu Himanen:
– Den speciella och ovanliga rollen som gavs till konsulatet är en inskränkning av Finlands suveränitet. Konsulatet har ju möjligheten att övervaka demilitariseringen från Mariehamn. Jag skulle säga att det till och med är en olaglig roll. Man kunde lätt konstatera att det inte är något som borde upprätthållas mer i dagens läge. […]
Sia Spiliopoulou Åkermark, juridikprofessor och direktör för Ålands fredsinstitut, har en annan utgångspunkt:
– Finland eller andra stater kan inte ensidigt säga upp internationella avtal. Och vi kan inte ensidigt ändra sedvanerättsliga regler. Det skulle förmodligen polarisera situationen kraftigt och då skulle det uppstå en svår situation. Läs artikel