Det råder ingen tvekan om att Rysslands angrepp på Ukraina måste fördömas på alla plan. Det är förståeligt att många individer agerar känslomässigt i frågan när bilderna av Rysslands övergrepp mot det ukrainska folket når näthinnan.
Samtidigt legitimerar det inte förhastade och känslomässiga beslut som kan leda till ytterligare destabilisering och där våra liberala demokratiers strävan efter att upprätthålla folkrätten och mellanstatliga avtal sätts åt sidan.
Utrikesministeriet utreder som bäst Ålands särställning och samtidigt ser man över möjligheterna att stänga det ryska konsulatet. Utredningen, som initieras av president Sauli Niinistö, ska var klar om drygt en månad och då lär vi sannolikt få klara besked om hur den finländska statsmakten ser på demilitariseringen och ingångna avtal i ljuset av det krig som för tillfället förs i Europa.
Det ryska konsulatets roll på Åland är i första hand att övervaka att Finland lever upp till kraven om demilitarisering. Vi vet dock att konsulatet under historiens gång även använts för andra syften och då främst för underrättelseverksamhet. En uppgift som man tog på största allvar och som ett flertal anställda utförde under efterkrigstiden. […]
Även om konsulatet i dag skulle användas för underrättelseverksamhet så ska den funktionen inte överdrivas. Dagens underrättelseverksamhet sker på många andra sätt än genom fysisk närvaro. […]
Om det är så att den finländska statsmakten kommer till slutsatsen att det ryska konsulatet i Mariehamn ska stängas måste Åland ställa krav på hur demilitariseringen i fortsättningen ska övervakas. En väg kunde kanske vara att de övriga signatärmakterna skulle ta en större roll i övervakningen? Läs artikel