[…] I januari 2023 inledde den borgerliga regeringen för första gången förhandlingar med USA om ett mer substantiellt försvarsavtal. Med ett Defence Cooperation Agreement (DCA) kan USA ha egna baser med förråd för vapen och annan utrustning i Sverige och beredskap för militära insatser på svensk sida om kriget kommer. Det är så nära försvarsgarantier det går att komma utanför Nato.
Norge skrev under ett DCA med USA redan 2021. Danmark inledde förhandlingar i februari 2022 och Finland i september 2022. Där siktar regeringen på att få avtalet på plats snarast. Ett argument är att medlemskap i Nato inte förtar betydelsen av ett separat avtal med USA. Tvärtom stärker det säkerheten och underlättar integrationen i Nato (Finland Ministry for Foreign Affairs 25/8).
Av de nordiska länderna är Sverige är sist på bollen i DCA-frågan. Efter det ryska anfallet mot Ukraina våren 2022 var S-regeringen upptagen med partiets navelskåderier om militär alliansfrihet och den interna skenprocessen om Natomedlemskap och kom inte till skott innan regeringsskiftet var ett faktum.
Nu är DCA-förhandlingarna med USA inne ”i slutfasen”, enligt statsministern. Han gav beskedet på eget initiativ vid ett säkerhetspolitiskt möte på Gotland i förra veckan och det tyder trots allt på en viss krisinsikt i Natofrågan (13/10).
Vad det innebär tidsmässigt vill Kristersson inte säga. Den springande punkten är att det måste gå snabbt. Samtalen förs med Bidenadministrationen, i skuggan av krig både i Europa och Mellanöstern. Om ett år är det presidentval. Donald Trump kan ta tillbaka Vita Huset. Då kan det vara för sent. Läs artikel