Den formliga kanonad av utredningar som regeringen tillsatt eller som blivit lagrådsremisser, propositioner och riksdagsbeslut har ackompanjerats av begrepp som ”författningsberedskap”, ”snabbspår”, ”grundlagsnära” och ”paradigmskifte”.
Det är inte helt lätt att se skogen för alla träd. Att vara snabbfotad när det gäller att bekämpa den grova kriminaliteten må vara en merit. Men när det gäller förändringar av opinionsfriheterna och grundläggande rättssäkerhetsfrågor är långsamhet en dygd.
Opinionsfriheterna i regeringsformen yttrande- och informationsfriheten, mötes- och demonstrationsrätten samt förenings- och religionsfriheten definierar tillsammans med bland annat rösträtten det svenska statsskicket.
För att ytterligare manifestera betydelsen av en fri åsiktsbildning har grundlagsstiftaren antagit två lex specialis – speciallagar – tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Att ge sig in i dessa rättigheter som kompletterar, förstärker och förutsätter varandra kräver varsamhet. Läs artikel