[…] Exakt hur Sveriges värnpliktiga kommer att påverkas av Natomedlemskapet är inte helt klart ännu. Värnplikten består i första hand av militär grundutbildning som pågår i mellan 6 och 15 månader. Utöver grundutbildningen omfattas värnplikten även av repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.
Som medlem i Nato krävs att Sverige anpassar sin militära utbildning för att leva upp till försvarsalliansens standard. I nuläget ser det inte ut som att utbildningen kommer att behöva göras om i Sverige, som i flera års tid redan har samarbetat med Nato.
Det som redan i dag står klart är att värnpliktiga under utbildning inte kommer att sättas in utomlands. Det meddelade försvarsminister Pål Jonson (M) i somras. Frågan om värnpliktiga som genomfört grundutbildningen kan krigsplaceras utomlands är under utredning. […]
– De värnpliktiga kan användas i försvaret av Sverige men frågan som utreds är om det gäller även när det gäller försvar av Sverige på allierad mark.
För vissa i försvaret kommer medlemskapet att bli tydligt snabbt då Sverige ska skicka en reducerad bataljon till Lettland under 2025. Styrkan, som enligt DN:s uppgifter består av runt 800 soldater, ska agera som en del av den framskjutna närvaron, Enhanced Forward Presence (EFP), i Lettland. Styrkan leds av Kanada och består av uppemot 2 000 soldater. P7 från Lund har fått i uppdrag att sätta upp den svenska bataljonen.
Det kan även bli aktuellt med andra uppdrag inom ramen för Natomedlemskapet. […]
Den som är krigsplacerad påverkas inte av Natomedlemskapet. Ens krigsplacering påverkas inte av alliansen och den träder endast i kraft om regeringen beslutar om höjd beredskap. En krigsplacering innebär att en organisation eller myndighet gjort anspråk på en person om regeringen skulle besluta om höjd beredskap. Läs artikel