Henrik Landerholm är en av statsministerns allra närmaste medarbetare – och vän. Han är Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare i en tid av anfallskrig i Europa och Natointräde.
Men han tvekar om det ens är rätt att säga att Ryssland är ett hot mot Nato. […]
Ryssland håller på att gå över till krigsekonomi, och bygger snabbt upp sin armé igen. Vad innebär det för oss?
– Tittar man totalt sett på vad Nato och alla de länder som stödjer Ukraina har för finansiell bas, så överstiger den vida Rysslands. Det här är ju en kamp mellan en ekonomisk dvärg och en ekonomisk jätte. Resurserna finns i väst, frågan är om viljan och uthålligheten finns.
Henrik Landerholm påpekar att Ryssland måste ta resurserna till kriget någonstans ifrån. […]
Flera av Natoländernas ledare har varnat för att Ryssland kan komma att anfalla ett Natoland inom bara några år. Polens president Andrzej Duda har till exempel sagt att ett anfall kan komma redan 2026 eller 2027.
Vad säger du om de tidsperspektiven?
– Vi ser nu en massiv upprustning i ett antal Nato-länder, som på ett helt annat sätt än tidigare avsätter de ekonomiska resurserna som krävs för försvaret. Det skapar på några års sikt helt andra förutsättningar att hantera den ryska militära förmågan.
– För Natos del är jag faktiskt osäker om jag vill beskriva det som ett militärt hot. Det är en militär förmåga som om Nato skulle börja svaja skulle kunna förvandlas till ett hot. Läs artikel