Statsminister Stefan Löfvén skrev på DN Debatt (16/1) tillsammans med Finlands statsminister Juha Sipilä:
”Finland och Sverige är båda utanför militära allianser. Vi anser att alliansfriheten tjänar oss väl och är en erfarenhet att beakta också då vi bedömer de aktuella utmaningarna. Den bidrar också till stabilitet och säkerhet i norra Europa som helhet.”
Liknande skrivningar fanns i regeringsförklaringen hösten 2015.
I en intervju i Sydsvenskan den 29 april förra året fick Stefan Löfvén frågan:
”Varför är det hugget i sten att Sverige inte ska gå med i Nato?
– För att det inte skulle tillföra oss någon säkerhet i närområdet. Det skulle tvärtom skapa mer osäkerhet. Det är bra att Sverige och Finland är alliansfria. Då har du två geografiska ytor fria. Då vet du att på de här ytorna är det alliansfritt. Då har du inte direktkontakt, säger Löfven.”
Det var ett ganska självklart konstaterande av statsministern och helt logiskt utifrån bedömningen i regeringsdeklarationen om vikten av fortsatt alliansfrihet.
För detta uttalande blev Stefan Löfvén hårt angripen av förespråkare för Nato-medlemskap som Karin Enström och Hans Wallmark (båda M). Efter det har det varit ganska tyst från regeringen när det gäller att för svenska folket förklara varför vi skall behålla alliansfriheten.
Försvarsminister Peter Hultqvist talar om vikten av att Sverige behåller handlingsfriheten vid kriser och krig, vilket är en fördel med alliansfriheten, men varken han, utrikesminister Margot Wallström eller Stefan Löfvén vill utveckla argumenten för att stå utanför Nato. Regeringen verkar vara rädd att dra på sig kritik, om den säger att alliansfriheten också aktivt bidrar till fred och avspänning i Östersjöområdet.
Från finsk sida har man inte samma ängslan. Finlands statsminister Sipilä förklarade vid sitt besök i Estland nyligen att Finlands och Sveriges alliansfrihet skapar en zon utanför stormaktsblocken som ger stabilitet i Östersjöområdet. (länk)
Även i konservativa kretsar i USA uppskattas Sveriges och Finlands alliansfrihet därför att den bidrar till avspänning. (länk)
Skall alliansfriheten kunna försvaras mot de alltmer högljudda förespråkarna för Nato-medlemskap måste regeringen tydligt och ofta förklara fördelarna med den valda säkerhetspolitiken.