De senaste två åren har justitieminister Gunnar Strömmer presenterat nyhet efter nyhet som undergräver spelplanen för den oberoende journalistiken. Terrorismen, Ryssland och gängkriminaliteten lyfts gång på gång fram som huvudskäl till att såväl medborgerliga som publicistiska friheter nu måste överges.
Någon egentlig politisk opposition finns inte. Socialdemokraterna är i det tysta med på det mesta Tidö-regeringen gör i de här frågorna. Övriga oppositionspartier ligger lågt. Mantrat ”rikets säkerhet” skapar en total politisk konsensus i svensk offentlighet.
Och det är i skydd av denna konsensus som regeringen i snabb takt har börjat angripa själva grunden för oberoende och kritiskt granskande journalistik. Det sker framför allt på två sätt:
- Nya lagar, lagändringar och lagförslag begränsar yttrande- och pressfriheten ända ned på grundlagsnivå.
- Offentlighetsprincipen – och därmed journalisters möjlighet att få insyn i myndigheters och domstolars verksamhet – obstrueras både juridiskt och politiskt.
Startskottet var utlandsspionerilagen som för två år sedan röstades igenom i riksdagen för andra gången. I ett slag fick statsmakten mer kontroll över alla tänkbara journalistiska granskningar. Avslöjanden som Boforsskandalen på 80-talet och Saudivapenaffären år 2012 kan vi glömma framöver. […]
Sveriges publicister borde snabbt och gemensamt ta en mycket tydligare roll som opposition mot statsmaktens pågående angrepp på oberoende journalistik. För ingen annan verkar vara intresserad av att göra det. Läs artikel