Sverige och Litauen har tecknat ett så kallat Letter of Intent (LOI) om försvarssamarbete. Detta dokument är inte ett folkrättsligt bindande avtal mellan länderna men pekar ut en säkerhetspolitisk riktning för Sverige som kan innebära risker.
Regeringen beskriver avsiktsförklaringen som ett vidare steg i förstärkt försvarssamarbete mellan länderna som startade med ett så kallat Memorandum of Understandig2011. Avsiktsförklaringen är allmänt hållen om försvarssamarbetet men där anges några mer konkreta punkter.
Sverige bekräftar sin avsikt att delta i Natos flygpatrullering över Baltikum och dessutom löjeväckande att dessa två småstater skall stärka säkerhetssamarbetet med länder i den indo-pacifiska regionen (uppenbarligen riktat mot Kina). Även om de punkter man nu tar upp i avsiktsförklaringen inte innebär skarpa åtaganden kan de komma att innebära risker för Sverige.
Litauen har under flera år verbalt gjort sig känt som en av Natos mest uttalade motståndare mot Ryssland och varit drivande för sanktioner mot landet. Någon följdriktig ordning på det egna försvaret har man inte fått. Med insatser i Natos patrullering i luftrummet över Baltikum kommer svenska JAS-plan att dirigeras av Nato. Risken finns att Litauen med tanke på landets skarpa uttalanden mot Ryssland kräver ingripanden som ökar de redan uppskruvade spänningarna, till exempel vid en gränskränkning som skulle kunna dra in oss i en farlig konflikt.
Sverige borde sträva efter samarbeten med de nordiska och baltiska länderna som syftar till att minska spänningarna i regionen.
Men framför allt borde vi bygga upp ett eget territorialförsvar istället för att gå in i riskabla försvarssamarbeten med andra stater.