Under Nato-toppmötet i Helsingfors nämndes Finland otaliga gånger som ett föregångsland för sin hantering av Eagle S, tankfartyget som misstänks ha skadat en rad viktiga kablar i Östersjön.
Natos generalsekreterare Mark Rutte underströk att Finland bevisat att det går att agera resolut inom havsrättens snäva ramar.
– Den som tror att havsrätten förhindrar nationer inom Nato att agera har fel. Det finns flera möjligheter att agera. Jag kommer inte att gå in på detaljer, men jag kan garantera att vi är fast beslutna att skydda kritisk infrastruktur.
Kort därefter meddelade Alexander Stubb, Finlands president och värd för toppmötet, att Nato ska utreda frågan grundligt med hjälp av en expertgrupp bestående av Östersjöländernas utrikesdepartement.
Om flera stater kommer överens om hur de ska agera kan det påverka juridiken på sikt, enligt Henrik Ringbom, professor i havsjuridik vid Åbo Akademi.
– Jag tror att det kan mynna ut i en ny praxis. Det är viktigt eftersom det funnits en viss ängslighet, säger han och understryker att havsrätten inte är entydig när det gäller sabotage utanför territorialvatten. Läs artikel