USA:s förslag till resolution om kriget i Ukraina antogs av säkerhetsrådet den 24 februari med tio röster för och fem avståenden. Inget veto lades in mot resolutionen (av Frankrike eller Storbritannien). Det korta och allmänt hållna budskapet i resolutionen är ”swift end to the conflict” och ”a lasting peace” mellan Ukraina och Ryssland.
När frågan samma dag togs upp i generalförsamlingen blev utgången en annan. Generalförsamlingen hade i utgångsläget två resolutioner att ta ställning till, dels Ukrainas förslag, dels USA:s förslag.
Generalförsamlingen antog Ukrainas förslag som bland annat bekräftar församlingens ”commitment” till Ukrainas suveränitet, oberoende, enighet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser samt erinrade om tidigare beslutade resolutioner, särskilt med krav på att Ryssland omedelbart, fullständigt och ovillkorligen drar tillbaka sina styrkor från Ukrainas territorium.
Den resolutionen antogs med 93 röster för, 18 emot och 65 avståenden. Mot resolutionen röstade bland andra Ryssland, USA, Israel, Ungern, Haiti, Nicaragua och Nigeria. Sverige röstade för. Till staterna som lade ner sin röst hörde Indien, Kina, Sydafrika, Panama, Brasilien Syrien, Kuwait, Pakistan, Vietnam samt Saudi Arabien.
Att USA röstade emot och gick på samma linje som Ryssland, är naturligtvis värt uppmärksamhet. USA hade för två år sedan röstat för motsvarande resolution, som då hade antagits med 141 röster för, fem emot och 35 avståenden. En tydlig förskjutning kan alltså konstateras i och att USA bytte position och att antalet jaröster gick ner högst avsevärt. I viss mån förklaras det av att ett antal USA närstående mindre stater följde efter USA. Turkiet röstade för båda resolutionerna. Noterbart är vidare att Kina inte röstade emot utan avstod. Sverige och ”väst” i övrigt röstade för.
USA:s förslag till resolution kom inte att ställas mot Ukrainas resolutionsförslag. Frankrike föreslog tillägg till det amerikanska förslaget med referenser till Rysslands fullskaliga invasion, Ukrainas suveränitet och territoriella integritet samt behovet av en ”just, lasting and comprehensive peace between Ukraine and the Russian Federation in line with the Charter of the United Nations”. Ryssland ville i resolutionen få in en referens till konfliktens ”root causes”.
Generalförsamlingen avvisade det ryska förslaget men antog de av Frankrike föreslagna tilläggen. I och med det så kom den ursprungliga amerikanska resolutionstexten att närma sig det ukrainska förslaget. Församlingen antog den genom tilläggen förändrade resolutionen med 93 röster för, åtta emot (Vitryssland, Burkina Faso, Nordkorea, Mali, Nicaragua, Niger, Ryssland samt Sudan) och 73 avståenden. USA avstod. Sverige röstade för. Sveriges företrädare upprepade den svenska linjen att Ukraina måste vara delaktigt i alla förhandlingar och Europa måste vara involverat i beslut som inverkade på dess säkerhet.
Den ”rena” resolutionen i säkerhetsrådet är en framgång för USA och Ryssland. Den ger dessa två stormakter tämligen fria händer att göra upp. Ukraina har inte mycket till stöd att hämta i den. Frankrike och Storbritannien, som var drivande i generalförsamlingen för stöd till Ukraina och har markerat mot den nya amerikanska linjen, lade inte in veton i säkerhetsrådet, trots att de inte fick igenom sina ändringsförslag där.
Säkerhetsrådet är FN:s viktigaste organ med synnerligen långtgående beslutsmandat, så länge ingen lägger in sitt veto. Generalförsamlingen där alla medlemsstater deltar är ett viktigt organ för överläggningar, samråd och opinionsbildning. Resolutioner som generalförsamlingen antar och understöds av en överväldigande majoritet av världens stater kan få stark verkan och påverka den internationella rättens innehåll. Men det är ett enigt säkerhetsråd som avgör frågor om ingripanden vid hot mot internationell fred och säkerhet.
Att många stater, fler än tidigare, valde att avstå från att rösta i generalförsamlingen, ska säkerligen inte tolkas som att de bortser från att Ryssland för ett aggressionskrig mot Ukraina, utan snarare som en politisk markering av att det centrala nu är att få slut på kriget som drabbar många stater.
Det ligger i Sveriges intresse att det blir fred mellan Ryssland och Ukraina. Det mesta talar även för att detta starkt ligger i Ukrainas eget intresse. Men uppgörelsen mellan USA och Ryssland som den manifesterades i säkerhetsrådet är samtidigt en varningssignal och bekräftelse på ett helt nytt och svåröverblickbart säkerhetspolitiskt läge. För USA och Ryssland är den internationella rätten inte mycket mer än en faktor bland andra att möjligen ta hänsyn till när de strategiska linjerna formas utifrån det egna nationella intresset och anspråken på intressesfärer att bevaka och utvidga.
För en småstat som Sverige som har utomordentligt ringa möjligheter att påverka de krafter som nu gör sig gällande i det säkerhetspolitiska skov som blir allt tydligare är försiktighet påkallad. Många förslag och idéer rör sig nu i luften runt omkring oss. Men man vet inte vem eller vilka man egentligen kan lita på. Det återstår bara säkra vårt självbestämmande, att lita till egna krafter och att samarbeta med andra stater som är överens med oss om att folkrätten är nödvändig att försvara mot stormakters interventioner, förvanskningar och missbruk.
Ukrainas resolution kan läsas här: Document Viewer (un.org)
Om beslutsfattandet i säkerhetsrådet har vi skrivit här: