[…] För närvarande verkar trycket ligga på de transatlantiska förbindelserna i synnerhet och på stärkandet av den europeiska säkerheten och försvaret i Nato och Europeiska unionen. Vi vet ännu inte vilka eventuella militära effekter vi kommer att få se. Innan vi vet är det bra ur soldatens synvinkel att fortsätta det pågående arbetet. Vi bör arbeta för den nationella säkerheten hela tiden, på samhällets front.
Finlands försvar vilar på fyra grundpelare: en stark nationell förmåga, alliansens gemensamma försvar, ett fördjupat försvarssamarbete samt principerna för övergripande säkerhet och nationellt försvar. Konstant kontroll av dynamiken i detta fyrfält är normalt. Trots bluffande, tryck och friktion har de bredare fixpunkterna inte försvunnit någonstans.
Försvarsmakten och andra säkerhetsmyndigheter finns till för svåra tider och situationer. Vi bedömer möjliga framtida vägar och vägskäl och vi beaktar också hur det rör sig om en farlig situation för Finland. På den militära sidan är kontinuitet och ett längre perspektiv avgörande. Vi måste se på saker och ting ett par steg framåt, men å andra sidan är vi också redo att reagera omedelbart om det behövs.
För närvarande har vi förtroende för Försvarsmakten och det finns ett starkt stöd för vår verksamhet. Vi är medvetna om och bär detta ansvar. Vi arbetar varje dag, även under vardagliga möten, så att du kan säga: ”de vet vad de gör”.
I den nya situationen är det tydligt att Europa snabbare måste utveckla sitt eget försvar som en del av det gemensamma försvaret. Utgångspunkten för säkerhet och gemensamt försvar är alltid utvecklingen av det nationella försvaret. Från Finland – precis som från andra europeiska länder – förväntas det nu mycket. Finland har mycket att bidra med vid de gemensamma borden. Vi bygger vår säkerhet på våra egna styrkor och förblir relevanta som allierade och partners. Läs talet