Trump tycks vara besluten att ta över Grönland från Danmark. Vicepresidentens besök nyligen som oinbjuden gäst stärker den bilden.
Putin å sin sida fortsätter den ryska upprustningen i regionen och presenterade i ett tal den 27 mars planerna för området. Det handlar om renoveringar av militära anläggningar i ryska Arktis och att 6 miljarder kronor kommer att satsas fram till 2030 samtidigt som truppnärvaron utökas.
Ryssland har på senare tid gjort en rad utfall mot Norge och anklagat landet för att militarisera Spetsbergen i strid med Svalbardkonventionen från 1920 som föreskriver att ögruppen inte skall användas för militära syften, vilket av flera bedömare tolkas som ett steg syftande till en uppgörelse med USA:
– En uppdelning av Arktis där Ryssland tar Svalbard och USA får Grönland. Den bilden är någonting man spelar med, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. (DN 28 mars)
Putin har också uttryckt en viss förståelse för USA:s krav på Grönland. Enligt Bloomberg anser Ryssland att ”det inte är underligt” att regeringen Trump vill lägga Grönland under amerikansk kontroll.
– Vi talar om allvarliga planer på den amerikanska sidan beträffande Grönland, säger Putin under ett tv-sänt tal från International Arctic Forum i Murmansk på torsdagen och beskriver relationen mellan USA och Grönland som präglad av ”långtgående historiska rötter”.
En utveckling där stormakterna skulle göra upp om Arktis ställer de nordiska länderna och då främst Norge inför en jättelik utmaning. Norska intressen i Arktis från Svalbard till Barentshav hotas.
Norge, Sverige och Finland har sedan Natointrädet för Sverige och Finland talat om att bilda ett gemensamt kommando för flygövervakning och patrullering i Arktis med syfte att kunna gemensamt möta hot från ryska plan. Även om USA kanske inte direkt skulle delta har det varit underförstått att man skulle stödja initiativet eller i alla fall inte skulle motarbeta det.
En uppdelning av Arktis mellan USA och Ryssland skulle innebära ökade risker för de tre nordiska länderna med att genomföra flygoperationer i området.
Sverige skulle kunna dras med i en konflikt där vi inte har starka nationella intressen. Under kalla kriget kunde Sverige spela en roll som buffert mellan öst- och västblocket. Det byggde på att vi hade ett starkt försvar och att alla parter hade intresse av att hålla spänningen nere på Nordkalotten som bedömdes som mindre viktigt jämfört med Centraleuropa. Dessa förutsättningar finns inte idag. Vi har knappast något eget territorialförsvar och Arktis har gått från att vara ett lågspänningsområde till att bli ett högspänningsområde.