Sverige har drivit en isolationistisk utrikespolitik, nu är den tiden förbi. Så lyder budskapet från en grupp tidigare ambassadörer, förstärkta av några högre militärer (SvD 10 juni).
Det är Nato-anslutning det gäller. Artikeln kan säkert göra intryck på många läsare med tanke på skribenternas erfarenhetsbakgrund. Desto större anledning att granska deras argument. Närmare bestämt på två väsentliga punkter.
Den första gäller den svenska ”isolationismen”. De 25 författarna menar att tanken att Sverige kan stå utanför krig är ”helt förlegad”. Världen är förändrad – alla konflikter i vår närhet kommer att dra in även oss, menar de. Därför är det bäst att gå med i försvarsorganisationen Nato – så att alla vet var vi hör hemma…
Punkt två gäller debattörernas utgångspunkt: Ryssland hotar, vi måste avskräcka. Det är en syn som försvarsminister Peter Hultqvist delar.
Språkbruket och synsättet är militärt. Och att ett antal erfarna diplomater ansluter sig är märkligt. Har dessa personer på sina befattningar i London, Moskva, Wien, Bryssel och annorstädes ägnat sig åt att bedriva svensk isolationism och avskräckning? Sannolikt inte. Som professionella diplomater har de förhoppningsvis följt svenska regeringars linje att förebygga konflikter och verka för avspänning. Ingenting om detta helt avgörande fredliga arbete nämns i artikeln. Författarna går pang på en strategi för en kris- och krigssituation.Läs artikel