…Finland har kvar en värnpliktsarmé och ett omfattande ”lågtekniskt” försvar. I ljuset av Mosul verkar det välbetänkt. Det är inte bara försvarets yttersta skal som behöver vara så hårt som möjligt, det måste också göra mycket, mycket ont att tränga djupare in i landet och samhället.
Gunnar Hökmark har på DN Debattförespråkat en engångssatsning på försvaret med 35 miljarder. Hans vision handlar nästan uteslutande om mer materiel – först mot slutet finns det en kort mening om att modernisera hemvärnet. Jag tror att det robusta försvar han efterlyser också kräver en omprövning av värnpliktsbeslutet.
När värnplikten på nytt blir en del av försvaret borde detta få en delvis annan inriktning än det hade förr. Djupförsvaret och bemanningen av kusterna borde inte vara ensamma som avskräckningsmedel. Det är minst lika viktigt att göra städerna riktigt oaptitliga. Strid i stad, som under min utbildning på sin höjd var ett par dagars exotiskt pangande i några kulisser utanför Stockholm, borde kanske bli en huvuduppgift för åtskilliga kvalificerade förband, av samma dignitet som träningen av fjälljägare, kustjägare och fallskärmsjägare.
Ju fler som är utbildade att strida i tätorter, som vet hur man saboterar och lägger försåt, desto mer måste angriparen tänka sig för. Med tillräckligt många potentiella försvarare kommer de som faktiskt slår tillbaka att vara avskräckande många.Läs artikel