Vi återpublicerar här artikel från januari 2017 som publicerades i Aftonbladet.
Försvarsmaktens personalbehov har sänts ut på remiss. Bristerna i personalförsörjningen är väl kända. De är en följd av riksdagsbeslutet 2009 att med voteringssiffrorna 153 mot 150 avveckla värnplikten. Rekryteringen till den yrkesarmé som skulle träda i stället har misslyckats.
Det förslag som nu ligger på bordet innebär ingen ändrad uppbyggnad av försvaret. Yrkesförsvaret ska kompletteras med pliktpersonal, men av varje årskull på cirka 100 000 av bägge könen ska endast 10 000 mönstra och av dem 4 000 tas ut för militär grundutbildning i syfte att fylla luckor i organisationen. De 4 000 ska vara särskilt motiverade för uppgiften. Det rör sig med andra ord inte om ett på medborgerlig plikt baserat system där försvaret av det egna landet är en självklar medborgerlig skyldighet.
Sverige har i dag ett begränsat tröskelförsvar, baserat på ett fåtal arméenheter (två brigader), flyg, ubåtar och ytfartyg. Uppgiften är att verka avskräckande. Tanken är att tröskeln ska vara så hög att angrepp inte lönar sig. En svaghet i denna strategi är att hela Sverige inte kommer att kunna försvaras. Ett territorialförsvar, där varje angrepp ska kunna mötas, oavsett mot vilken del av landet det riktas, kan aldrig etableras inom ramen för den nuvarande eller föreslagna ordningen. Ett yrkesförsvar för territoriellt försvar av hela landet, med komplettering av pliktuttagna, skulle bli orimligt dyrt. Inget land har ett territorialförsvar baserat på en yrkesarmé. Läs artikel