Statskontorets kartläggning visar att ett modernt psykologiskt försvar, till skillnad från det tidigare psykologiska försvaret, i hög grad handlar om en förmåga i fredstid. Myndigheterna behöver kunna identifiera och möta informationspåverkan, samt arbeta förebyggande för att stärka befolkningens motståndsanda och försvarsvilja.
Statskontorets kartläggning visar att de flesta statliga myndigheter har verksamheter som är av betydelse för ett modernt psykologiskt försvar. Däremot är det bara en dryg tredjedel av myndigheterna som själva anser att de är en del av det psykologiska försvaret. Det finns en stor variation i myndigheternas beredskap att möta informationspåverkan. Medvetenheten om riskerna att utsättas för desinformation har dock ökat under de senaste åren. Myndigheternas arbete för att stärka befolkningens motståndsanda och försvarsvilja, till exempel genom information om demokrati, försvar och beredskap, uppfattas av myndigheterna själva oftast inte som en del i det psykologiska försvaret.
Statskontorets kartläggning avser enbart öppen verksamhet som inte omfattas av sekretess. Det innebär att det finns verksamheter som är centrala för det psykologiska försvaret men som inte har ingått i kartläggningen.
Statskontoret överlämnar i dag en rapport till regeringen om statliga myndigheters arbete med psykologiskt försvar. Rapporten är ett underlag till regeringens fortsatta arbete med frågorna, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg. Läs dokument