Alliansfriheten.se genomlever nu sin tredje sommar, och för första gången har vi semesterstängt under en vecka, den 19 till 26 juli. Vårt arbete vilar helt på frivilliga krafter, och då kan det hända att en sådan här lucka uppstår. Sajten som sådan får stadigt fler besökare, och vi hoppas att ingen ska bli förtörnad eller besviken över detta korta uppehåll i utgivningen. Vår backlist är synnerligen omfattande för den som vill gå tillbaka och repetera.
Under de snart två och ett halvt år som sajten funnits till har organiserade kampanjer för svenskt Nato-medlemskap och övergivande av alliansfriheten drivits i många fora. En viss avmattning i denna opinionsbildning har kunnat förmärkas under det senaste halvåret. Samtidigt är det folkliga stödet för alliansfriheten robust. Än mer prononcerad är uppslutningen kring ett annat krav som vi driver, nämligen ett återskapat folkförsvar på den allmänna värnpliktens grund.
Vi har genom originalpublicering och länkar till andra medier velat sätta in den svenska försvars- och säkerhetspolitiska debatten i ett större sammanhang. Särskilt hur man ser på dessa ting i de övriga nordiska länderna är av betydelse för våra inhemska ställningstaganden. Det förefaller oss som om frågor om det militära försvaret och den nationella säkerheten blir mera allsidigt belysta i länder som Finland och Norge än hos oss. Närmast ligger ett presidentval respektive ett stortingsval hos grannarna som kan få betydelse för säkerhetsläget i Norden.
För en tid sedan offentliggjorde vi en plattform i tio punkter som bas för en fortsatt och fördjupad svensk alliansfrihet. Vi är väl medvetna om att den förda politiken under den sittande regeringen i vissa stycken har fjärmat sig från den grundhållning som vi där ger uttryck för. Men i politiken finns det ingenting som heter irreversibilitet – det är bara dumbommar som talar om nostalgi när vi trycker på principer som har prövats och stått rycken i långliga tider. Sveriges längtan kan inte vara att dras med i ett stormaktskrig!
Tiopunktsplattformen återges här på nytt. Vi önskar att den kan ligga till grund för många goda samtal framöver.
Utgivarna
Utgivarna presenterar nedan ett diskussionsunderlag för en plattform för bevarad militär alliansfrihet och självständig svensk försvars-, säkerhets- och utrikespolitik.
- Sveriges folk vill fred. Fred är en förutsättning för nationell frihet. – Våra gränser får inte överskridas eller kränkas av någon.
- Sverige strävar efter att stå utanför krig. Vi ska inte strida för andra. – Vi garanterar ingens säkerhet; den oförbindande men klibbiga ”solidaritetsförklaringen” återtas.
- Vi allierar oss inte med militära makter. Vi har ett gott förhållande till dem. – Staten får heller inte upplåta baser åt främmande makt.
- Sverige för en självständig politik. Den utformas av våra folkvalda. – Säkerhets- eller utrikespolitiken styrs från Stockholm.
- Sverige ska ha ett starkt nationellt försvar. Det ska vara defensivt till sin natur. – Det räcker inte med att hålla gränsen; försvaret ska vara uthålligt.
- Hela Sveriges land ska värnas. Detta kräver ett folkförsvar. – Försvarsmaktens ryggrad ska utgöras av en värnpliktsarmé, inte av yrkessoldater.
- Försvarsmaktens uppgift är att vara krigsavhållande. – För det fordras ett totalförsvar, med fullgoda resurser till alla vapenslag jämte civilförsvar.
- Inga svenska soldater deltar i anfallskrig. De övar för att skydda eget territorium. – Annars riskerar vi att dra på oss angrepp. Sverige intervenerar ej men deltar i fredsbevarande operationer under Förenta nationerna.
- Alla angreppskrig är olagliga. Folkrättens regler måste respekteras. – Småstaten får aldrig tumma på folkrättsprinciperna, främst FN-stadgan.
- Ingen hotar Sverige eller gör anspråk på svensk mark. – Det är ett gynnsamt läge för dialog och samverkan mellan alla berörda, för avspänning. Vi ska inte låta oss dras in i äventyrligheter som kan rubba detta fördelaktiga läge.