Ivar Bohigas från Föreningen för utvecklingsfrågor (FuF) Intervjuar med professorn i folkrätt vid Stockholms universitet Pål Wrange i Visby under Almedalsveckan:
Jag sitter här med professorn i folkrätt Pål Wrange som deltagit i ett seminarium här i Visby om hur nära Sverige kan gå Nato utan att bli full medlem, bland annat med anledning av det värdlandsavtal Sveriges regering kommer att förelägga riksdagen för beslut nästa år. Som folkrättsjurist: hur ser du på innebörden av det avtalet?
Wrange: Avtalet innehåller en mängd tekniska bestämmelser av olika slag. Det handlar om immunitet mot åtal, det handlar om momsbefrielse för Nato, men syftet är att göra det enkelt för Nato att komma hit för övningar eller för krigsverksamhet. Men det kan bara ske ad hoc, alltså om Sverige vid varje givet tillfälle bjuder in Nato.
Fråga: Det jag tänkte: om det finns någon anledning för Nato att vilja använda sig av svenskt territorium – finns det då någon möjlighet för Sverige att säga nej till de åtgärderna och vad skulle då kunna hända?
Wrange: Ja, det kan Sverige göra. Det finns inga som helst förpliktelser att säga ja Nato har ju upprepade gånger förklarat att Sverige har ingen rätt att förvänta sig hjälp från Nato, och det gäller också förstås det omvända. Det är en bedömning som Sverige gör i varje givet tillfälle, och som även Nato gör i varje givet tillfälle, om Sverige skulle bli angripet av en annan stat och begära hjälp. Varje part kan säga ja eller nej.
Fråga: Om vi tänker oss scenariot att Sverige skulle bli medlem i Nato – skulle Sverige ha annorlunda förpliktelser jämfört med det värdlandsavtal man ingått nu?
Wrange: Om Sverige blir medlem i Nato måste vi acceptera att hjälpa en annan medlemsstat om den blir angripen. Det är den kända artikel 5. Om en medlemsstat blir angripen så skall varje annan medlemsstat betrakta sig som också angripen och skall hjälpa den angripna staten på ett lämpligt sätt, inklusive med militär hjälp. Det är inte givet att man skall ställa upp med militär hjälp, men man kan inte göra ingenting.
Fråga: Om man ser till det helt juridiska – är det detta som är anledningen till att Sverige har ingått det här värdlandsavtalet istället för medlemskap? Att man intagit någon sorts mellanposition vad gäller de här rättigheterna och skyldigheterna?
Wrange: Det här värdlandsavtalet ger oss möjligheterna att samarbeta närmare med Nato med övningar och så vidare. Det ger oss också en starkare politisk koppling till Nato på gott och ont, beroende på hur man ser det. Men det ger oss ingen garanti att få hjälp från Nato och det ger oss ingen skyldighet att hjälpa Nato om en Nato-medlem skulle bli angripen. Man kan säga att det är ett stag närmare Nato, men det är inte ett fullt medlemskap. Ett fullt medlemskap är en stor fråga som kräver en rejäl politisk debatt.
Fråga: Har Sverige någon anledning att oroa sig. Man har talat om Rysslands krig mot Georgien, ockupationen av Krim och hur Ryssland indirekt deltar i krisen i Ukraina. Har Sveriges säkerhetspolitiska läge ändrats – och att det är anledningen till att man ingått det här avtalet?
Wrange: Det är en rimlig gissning att det är den ökade ryska aktiviteten, om jag uttrycker mig lite försiktigt, som har föranlett att vi tagit ytterligare ett steg närmare Nato. Om det sedan är en rimlig säkerhetsåtgärd eller inte är en säkerhetspolitisk bedömning. Man får göra bedömningen: vad är risken att vi blir angripet av Ryssland? Nu är det inte sannolikt att Ryssland bara kommer att angripa Sverige. Det blir i så fall som ett led i en större operation. Man kunde läsa i tidningarna häromdan om de ryska övningarna tidigt i våras då man tydligen övat landstigning i Baltikum och även inbegripit Gotland i det här fiktiva scenariot. Det angavs vara som en reaktion på ett fiktivt uppror i Moskva som skulle ha varit fiktivt understött från väst.
Fråga: Som avslutning, om det här värdlandsavtalet kommer att röstas igenom i riksdagen, hur kommer situationen att utvecklas? Kommer Sverige att gå vidare och bli fullvärdig medlem i Nato, och vad kommer i så fall det att få för säkerhetspolitiska implikationer, tror du?
Wrange: Det är svårt att säga vad som kommer att hända. Det är ett beslut för Nato och ett beslut för Sverige. Det kommer att vara ett stort beslut, ett stort steg. Säkerhetspolitiskt kan man nog säga att Ryssland räknar med att Sverige tillhör den västliga sfären. Så hoten mot Sverige skulle kanske inte bli så mycket större, men kanske skulle tryggheten som ett Nato-medlemskap ger öka något. Men å andra sidan minskar vår handlingsfrihet. Det är politiskt ett väldigt stort steg inte bara att gå in i Nato utan också att gå ut ur Nato. Om vi skulle tycka om fem eller tio år att vi inte längre vill vara med så är det ett ganska stort politiskt steg att ta. En försiktig politiker kanske tycker att det här värdlandsavtalet är en rimlig medelväg.
Lyssna även på intervjun: http://www.fuf.se/wp-content/uploads/2015/07/Pal-Wrange.mp3
Utskrift från ljudupptagningen: Lars-Gunnar Liljestrand