Hur tas beslut att gå i krig? Hur ser processen ut som leder till fram till att strider inleds? Eller till att man istället väljer att förhandla i syfte att uppnå en fredlig lösning?
Ambassadör Örjan Berner gav förra året ut boken Krig eller fred på Carlsson Bokförlag som har en mycket intressant utgivning av fackböcker (http://www.carlssonbokforlag.se). Boken tar upp vissa kritiska säkerhets- och krigslägen, Berner skissar det faktiska läget, diskuterar och drar slutsatser. Någon gång har man invändningar; ofta håller man med. Det är så det ska vara när man äntligen får en verkligt intressant bok i händerna. Ibland är man helt enkelt för okunnig för att ha en egen uppfattning, något som dock inte gör läsningen mindre intressant.
Berner diskuterar många aspekter på frågan om krig och fred: Betydelsen av olika politiska ledares personligheter? Konsekvenserna av oförmåga att inse hur motparten tänker och planerar? Är grundad eller ogrundad optimism om egen överlägsenhet och segervisshet en premiss för att inleda krig?
Berner diskuterar detta utifrån tio krig som faktiskt utkämpats eller inte blivit av. Som framgår av kapitelrubrikerna får vi i boken läsa om:
* Krigshot mot Sverige 1914 (en enskild incident som kunde ha slutat illa)
* Vinterkriget 1939-40 (många aspekter behandlas här)
* Suezkriget 1956 (Storbritanniens och Frankrikes slut som stormakter)
* På randen till kärnvapenkrig (Kubakrisen 1962)
* Krigshot och triangeldiplomati (Kina, Sovjet och USA 1969-72)
* Ett katastrofalt misstag (Sovjet invaderar Afghanistan 1979)
* Imperiets brutala traditioner (Ryssland och Tjetjenien 1994-2003)
* Att värna sin intressesfär (Ryssland och Georgienkriget 2008)
* Ansvar att beskydda? (västmakternas angrepp på Gaddafis Libyen 2011)
* Imperiets kronjuvel (Rysslands annektering av Krim 2014)
Det bör nämnas att Berner varit svensk ambassadör med centrala placeringar i Moskva, Berlin, Paris, och Helsingfors.
En frågeställning att fundera på vid läsningen är vilket utrymme och vilka möjligheter som ges för klok småstatspolitik i en värld dominerad av stormakter. Ibland får man intrycket att Berner inte ger särskilt mycket för detta, stormakternas intressen tycks bli helt avgörande, men vid en närmare läsning finner man att den av det lilla landet förda politiken ibland kan vara av yttersta vikt.
Urvalet av krigshändelser kan alltid diskuteras och ska inte beröras närmare här (I boken är vinterkriget 1939-1940 med i ett kapitel, men författaren tar inte upp en farlig faktor i det läget, nämligen att aktivistiska kretsar inom officerskåren och den akademiska världen, i snygg förening med ett inte obetydligt antal skönandar inom den litterära galleriet, drev på för att föra oss in i kriget, och hur detta stävjades.)
Författaren och förlaget har givit oss tillstånd att publicera ett kapitel i boken, nämligen det som har rubriken Vinterkriget 1939-40, Vilka avsikter hade Stalin? Texten kan läsas här: Ambassadör Orjan-Berner-Vinterkriget (4)
Boken rekommenderas starkt och beställs enklast hos förlaget enligt följande: