Julian Assanges Wiki Leaks är mest känt för avslöjandena om krigsförbrytelser under kriget i Irak 2003 -2010.
Men även WikiLeaks avslöjanden 2010 om övergreppen från USA:s och den Nato-ledda styrkans sida mot civilbefolkningen i Afghanistan var viktiga för att ge allmänheten kunskap om hur kriget fördes. Det handlade om hundratals civila som dödades igenom bombattacker, nattliga räder i afghanska hem och i andra aldrig tidigare rapporterade aktioner. Totalt var det cirka 90 000 filer som Wiki Leaks publicerat om kriget i Afghanistan.
Idag står Julian Assange inför ett överhängande hot att bli utlämnad till USA från Storbritannien och ställd inför en militärdomstol åtalad för spioneri med den sannolika utgången att då dömas till flera decenniers fängelse.
Vi kan idag se följderna av att USA söker stoppa avslöjanden om krigsförbrytelser som de i Afghanistan.
Den internationella brottmålsdomstolen ICC beslöt den 5 mars 2020 att starta en undersökning om sådana brott begångna av alla sidor i kriget. Det föranledde Trump-administrationen att utfärda en exekutiv order som fördömde ICC och lade sanktioner på de två åklagare som hade hand om undersökningen. President Joe Bidens administration tog bort sanktionerna 2022 mot löfte att ICC inte skulle undersöka misstänkta brott utförda av de utländska styrkorna eller av Kabul-regeringen. Endast misstankar om brott utförda av talibanerna och ISIS-K skulle granskas.
Det är en skrämmande utveckling som om den fortsätter kan komma att avskräcka både rättsväsenden och journalister från att undersöka misstänkta krigsförbrytelser.
Om Julian Assange utlämnas till USA och ställs inför domstol för spioneri kommer det att försvåra för journalister och media världen över att granska krigen.
Vi ser redan nu hur repressiva lagar antas för hindra besvärande avslöjanden om stormakters krig och krigsbrott.
I Sverige har vi fått en ny lag om utlandsspioneri där de som avslöjar misstänkta krigsbrott eller andra fakta som kan uppfattas som att allvarligt störa Sveriges förhållande till en annan stat eller en mellanfolklig organisation kan dömas till fängelse.
Risken är stor att den lagen kan komma att åberopas också för att hindra kritisk granskning av USA:s användning av de 17 baser man får tillgång till i vårt land genom det nya försvarssamarbetsavtalet mellan USA och Sverige (DCA). Enligt avtalet får USA förutom tillgång till baserna och rätt att utan hinder röra sig fritt över hela det svenska territoriet med styrkor till lands, till sjöss och l luften. Vad USA kommer att använda dessa rättigheter till vet vi inte men avtalet medför inga förpliktelser för USA att skydda Sverige mot angrepp. Det är inte svårt att tänka sig att det kan uppkomma farliga säkerhetspolitiska lägen där USA kan komma att vilja använda svenskt territorium för insatser inom eller utom våra gränser som inte ligger i vårt intresse.
Med avtalet får USA också rätt att vidta nödvändiga och proportionella åtgärder för att upprätthålla eller återställa ordningen inte bara på baserna utan också i ”dess omedelbara närhet”. Vad det närmare betyder vet vi inte men man kan befara att det skulle kunna användas till exempel mot demonstranter som protesterar mot USA:s politik eller om USA använder baserna på sätt som hotar vår säkerhet.
Begränsningarna i yttrandefriheten är större idag än inskränkningarna under andra världskriget. Det är en utveckling som förstärks av åtalet mot Julian Assange som likställer undersökande journalistik med spioneri och som därför hotar alla journalister och all undersökande media och som ytterst berövar allmänheten möjlighet att få information om krig och krigsrisker.
Därför är Julian Assanges sak allas vår sak. Frige Julian Assange!
Mötet arrangerades av Stödkommittén för Julian Assange och medarrangörer Folket i Bild/Kulturfront, avd. 5, Dissidentklubben, IrakSolidaritet