Regeringen vill nu utreda möjligheten till hemlig kameraövervakning, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation samt hemliga husrannsakningar. Allt utan misstanke om brott. Majoriteten av våra riksdagspartier är med på den inriktningen.
Motivet är att motverka och förebygga grov kriminalitet, som gängbrottslighet och terrorism.
En som har reagerat på detta är tidigare generalsekreteraren för advokatsamfundet, Anne Ramberg: “Tanken på att man ska ägna sig åt omfattande inskränkningar av privatlivet i form av avlyssning, buggning eller dataavläsning mot människor som inte ens är misstänkta för brott, det hör inte hemma i en rättsstat.”
Hon har rätt. I praktiken kan förslaget innebära att du – hur skötsam du än är – riskerar att utsättas för tvångsmedel om du känner någon som har kopplingar till kriminalitet. I värsta fall kan du få hembesök av Säpo. […]
En tredje aspekt är att statens befogenheter sällan rullas tillbaka, snarare tvärtom. FRA-lagen som klubbades igenom 2008, där Försvarets radioanstalt (FRA) tilläts bedriva signalspaning via internet och telefon för att förse staten med information om andra länder, motiverades även den med hänvisning till att bekämpa terrorism. Kritiken då handlade om att datan skulle kunna komma att användas mot svenska medborgare och att utländsk säkerhetstjänst skulle få åtkomst till svenska persondata. Regeringen lovade dyrt och heligt att så inte skulle ske. Men i dag ligger ett förslag på bordet – utan invändningar från övriga partier – att utländsk säkerhetstjänst ska få direktåtkomst till personuppgifter via Försvarsmakten och FRA. Läs ledaren