[…] Vi frågade Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet sedan år 2001 och författare av bl.a. ”Finlands historia – Linjer, strukturer, vändpunkter”, vad den moderna finska historieforskningen säger om krigen och Finlands handlande och beslut mellan 1939 och 1945.
Den 13 mars 2022 har det gått 82 år sedan vinterkriget tog slut. Varför är händelsen så viktig att minnas?
–Vinterkriget 1939–1940 uppfattas än i dag som den mest traumatiska men paradoxalt också som den mest hoppingivande upplevelsen i det självständiga Finlands historia. Landets värnpliktsarmé lyckades mot alla odds ensam stoppa en massiv sovjetisk invasion av landet under de 105 dagar långa kriget. Detta stärkte hela befolkningens försvarsvilja, läkte de sår som inbördeskriget 1918 hade förorsakat och är alltjämt den avgörande orsaken till att finländarna förlitar sig på en allmän värnplikt.
Varför drogs Finland med i fortsättningskriget 1941–44?
–Efter vinterkriget försökte Finland och Sverige ingå ett försvarsförbund, men Sovjetunionen motsatte sig detta, eftersom Stalins målsättning alltjämt var att invadera Finland. Efter att Sovjetunionen sommaren 1940 hade slutfört sin invasion av de baltiska länderna började Tyskland visa intresse att stödja Finland, vilket gjorde att när Finlands statsledning senhösten 1940 erbjöds möjligheten att delta i ett anfallskrig mot Sovjetunionen gick man med på detta. Alternativet hade nämligen varit att landet blivit en central krigsskådeplats i den åstundande konflikten mellan de två diktaturerna. Läs intervjun