[…] Sveriges upprustning under efterkrigstiden omfattade både militärt och civilt försvar. När jag gjorde min värnplikt i början av 1970-talet var jag en av drygt 50 000 unga män som genomförde sin grundutbildning på något av landets alla regementen, flygflottiljer och flottbaser.
Krigsmakten kunde mobilisera över 800 000 soldater och befäl. Vi mobiliserade 30 armébrigader (cirka 6 000 soldater per brigad). Flygvapnet var ett av världens största med 18 flygflottiljer och 70 krigsflygbaser.[…]
Bergrum byggdes som skydd för civil och militär ledning för fortsatt verksamhet i en krigssituation. Skyddsrum för civilbefolkningen integrerades med byggandet av bostäder Ammunitionsfabriker och annan för militären kritisk produktion förbereddes i atombombsäkra bergrum. Det fanns säkert brister i organisationen men vi var en nation med, en till stora delar, fungerande och avskräckande krigsmakt.
Dagens Försvarsmakten speglar inte den omvärld vi befinner oss i. De två, ej kompletta, armébrigader vi disponerar är inte i takt md behovet. Fram till 2030 ska vi ha fyra, troligtvis ej kompletta, brigader. Det tråkiga är att vi fortfarande i princip bara disponerar två brigader. […]
För att möta framtidens hot behöver vi omedelbart politiska beslut som att:
● Inom ramen för totalförsvarsplikten bör från och med 2026 antalet grundutbildade ökas med 2 000 värnpliktiga per år, från dagens nivå på cirka 8 000, fram till målet att det är balans mellan tillgång och behov av grundutbildade soldater.
● Personalförsörjningen i Försvarsmaktens förband ska baseras på värnpliktiga.
● Utbilda fler reservofficerare som chefer i krigsförbanden och resurser i värnpliktsutbildningen.
● Upprätta nya regementen och bygga ut befintliga för att möta behovet av utbildningsplatser.
● Förstärk hemvärnets eldkraft, skyddsnivå och rörlighet.
● Återställ mobiliseringsorganisationen. Läs artikel