Under sitt Stockholmsbesök i början av november påpekade Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, att Rysslands utplacering av långräckviddigt, markbaserat luftvärn i enklaven Kaliningrad påverkar alliansens möjligheter att vid en kris tillföra militära resurser till de baltiska länderna. Sverige har ensidigt proklamerat solidaritet med EU:s samtliga medlemsstater och de nordiska länder som står utanför. Därtill har Sverige ställt sig bakom den solidaritetsklausul som är en del av Lissabonfördraget och som tillhåller medlemmar av EU att med alla till buds stående medel komma andra medlemsstater till undsättning i händelse av kris eller väpnat angrepp.
Redan i början av 1990-talet riktade Sverige ett så kallat suveränitetsstöd till de baltiska länderna. Utrustning och vapen för ett antal armébrigader skänktes av den svenska staten. Då var det avsett som en ersättning för det säkerhetspolitiska vakuum som uppstått till följd av Röda arméns uttåg från Baltikum. Vilka åtgärder är försvarsministern beredd att vidta för att Sverige, vid en militär kris i Baltikum, ska underlätta tillförseln av militär hjälp från Nato? Läs referat av debatten