Aurora 17 är den största svenska militärövningen på flera decennier. Praktiskt taget hela den svenska försvarsmakten deltar vid genomförandet under senare delen av september. Totalt mer än 19.000 svenska soldater kommer att öva. I övningen deltar även förband från en rad andra stater: Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Litauen, Norge och USA. Sammanlagt beräknas 1.500 utländska soldater delta.
Scenariot är att Sverige utsätts för en överraskande attack och slår tillbaka angriparen.
Det har varit olika bud om vilken roll de främmande staternas styrkor skall ha och om Nato skall delta. För över ett år sedan sade övningsledaren Bengt Andersson i en intervju i Försvarets Forum (2:2016) och som kommenterats på den här sajten av Rolf Andersson.
”Nu följer vi upp det politiska beslutet av samförståndsavtalet med Nato om värdlandsstöd, vilket mest kommer märkas i Göteborgsområdet. Här kommer vi öva att ta emot stöd från andra länder och att säkra Göteborgs hamn. Tillsammans bygger vi då både säkerhet och ökar den svenska operativa förmågan. Just nu planerar vi för att norska logistikförband kommer delta här, precis som flera finska förband liksom amerikanska marinkårsförband”, sade övningsledaren i intervjun.
Vidare meddelade Bengt Andersson att utländska förband sannolikt kommer att öva ”sida vid sida” med svenska i Mälardalen och på Gotland.
Nu, över ett år senare, säger Försvarsmakten att Nato inte deltar och att de utländska styrkorna skall agera motståndare och inte delta i Sveriges försvar.
Ett undantag skall dock vara amerikanska styrkor som med Patriotmissiler skall strida tillsammans med svenska styrkor i Göterborgsområdet och på Gotland (?).
Försvarsmakten uppger att värdlandsavtalet med Nato skall tillämpas, samtidigt som man slår fast att Nato inte deltar i Aurora 17.
Övningsscenariot är viktigt. Det ger signaler till omvärlden och visar hur Sverige skall uppträda vid krig. Enligt Försvarsmakten och försvarsminister Peter Hultqvist är det en övning för det svenska försvaret att slå tillbaka ett överraskande angrepp. Och de utländska styrkorna skall alltså i det scenariot agera angriparen.
Det behöver inte vara något fel i ett sådant upplägg. Svenska försvaret är så decimerat att det kan vara svårt att få ihop en egen angripande styrka för övningen. Sverige skall öva förband på brigadnivå, vilket innebär att det inte finns en enda soldat kvar att använda som motståndare. Hela armén består numera av cirka en och en halv brigad (målet är att på sikt få två hela brigader).
Men det uppdaterade scenariot med att bara svenska styrkor försvarar Sverige är inte solklart. Försvarsmakten skriver om operationsordern för Aurora 17 den 24 februari 2017 att man skall öka förmågan att ”enskilt och tillsammans med andra kunna möta ett väpnat angrepp”.
Sverige har rätt att vid ett väpnat angrepp ta hjälp av andra länder för kollektivt självförsvar. Men om man i Aurora 17 planerar att USA redan från början har styrkor i Sverige att stödja vårt försvar har man överträtt en avgörande gräns. Det alliansfria Sverige skall inte tillåta utländska förband på eget territorium. Som Rolf Andersson påpekat i sin kommentar är det inte trovärdigt att utländska styrkor från början deltar på svensk mark för att möta ett överraskande angrepp. Sker ett överraskande anfall måste Sverige självt sätta in alla till buds stående medel mot angriparen. Det är svårt att tänka sig att främmande makt på kort tid skulle kunna komma till vår undsättning. För Sverige är det farligt om övningar utgår från ett sådant orealistiskt förlopp av ett par huvudsakliga skäl. Dels kan det komma att ligga till grund för försvarsplaneringen när det istället borde satsas på ett starkt svenskt försvar, dels sätter det trovärdigheten i alliansfriheten ifråga. Omgivningen kan ges uppfattningen att vi på svensk mark redan nu förbereder för placering av utländsk trupp.
Aurora 17 måste också bedömas utifrån hur övningen kan komma att påverka säkerhetssituationen i Östersjöområdet. Både Nato och Ryssland har på senare tid ökat sin militära närvaro i området, och båda sidor har genomfört stora övningar. Det kan inte ligga i Sveriges intresse att bidra till att ytterligare öka spänningarna. Otydligheten i scenariot för Aurora 17 gör inte att spänningarna och misstänksamheten mellan Ryssland och Nato minskar utan tvärtom.
USA driver nu på för att öka sin militära närvaro i vår närhet. I norska Vaernes, endast 7 mil från svenska gränsen, planeras en huvudbas för amerikanska marinkåren. Det skulle bryta mot Norges tidigare policy att inte tillåta permanenta baser för Nato på sitt territorium, och förslaget har mött starka protester från den norska allmänheten.
Svenska försvarsmakten behöver öva på brigadnivå. Deltagandet i det 12 år långa katastrofala kriget i Afghanistan har tagit all kraft från det nationella försvaret som nu måste repareras, men det får inte ske till priset av urholkat förtroende för alliansfriheten och förlitande på utländska makter istället för egna krafter.
Vissa aspekter på Aurora 17 kan som framgått ovan onekligen diskuteras. Försvarsövningen får emellertid bedömas kunna ge ett väsentligt bidrag till den nationella försvarsförmågan.