Redaktionen

Utspillet fra USA om å danne et geopolitisk partnerskap med Russland har vekket oppsikt. Utenriksminister Marco Rubio viet Ukraina liten oppmerksomhet da han uttalte seg tirsdag – i stedet la han vekt på å trappe opp samarbeidet med Russland.

Nå går diskusjonen høyt i mange land og i mange miljøer om hva motivene kan være. Én analyse handler om at USA forsøker å slå en kile mellom Russland og Kina.

– Hva dette ligner mer og mer på, er et forsøk fra USA på å lokke Russland ut av partnerskapet med sin største rival og sin høyeste geopolitiske prioritet: Kina, skriver Gustav Gillund i Klassekampen. Ukraina kan dermed bli USAs offergave i et spill som handler om å splitte de to landene, skriver han, og henviser til diskusjoner som har pågått i amerikanske tankesmier over lengre tid. […]

Kina ble langt mindre overrasket over USAs vending enn det vestlige land ble, mener seniorforsker Hans Jørgen Gåsemyr ved Norsk Utenrikspolitisk Institutt (Nupi).

Han påpeker at Kina har inntatt en litt avventende holdning, og at Beijing har vært forsiktig med å kritisere Russlands krigføring i Ukraina. De strekker seg langt for å blidgjøre president Vladimir Putin, mener han.

– Sett fra Kina er Putin en uforutsigbar type som de ikke ønsker å forsure forholdet til, sier han til NTB. Läs artikel

Fredag morgen publiserte NRK en melding fra NTB som siterte Altinget på at forsvarssjef Eirik Kristoffersen vil skrote den såkalte 24-gradersgrensen i nord.

Til Altinget sier Kristoffersen:

– Men jeg er enig i at den linjen må ligge lenger øst enn den gjør i dag. 24-graderen er på en måte historie, all den tid Porsangermoen og Banak ligger øst for den. I tillegg gjør Finlands Nato-medlemskap til at man bør se på ulike veiakser som sammenfaller med der hvor vi framfører styrker i dag og faktisk kjører gjennom Finland.

Flere påpeker derimot overfor NRK at det ikke er mulig å «skrote» regelen uten en politisk behandling.

– I Norge har vi lang tradisjon for å forankre viktige spørsmål i forsvars- og utenrikspolitikken med Stortinget. Dette er en beslutning som vi ønsker å ta i samråd med Stortinget, sier forsvarsminister Tore O. Sandvik til NRK. Läs artikel

Tidigare utrikesminister Erkki Tuomioja (sd.) säger att Finland inte längre kan förlita sig på Natos säkerhetsgarantier på grund av USA:s president Donald Trump .

– Det är helt uppenbart att Trump inte kommer att äventyra några amerikanska intressen för Finlands eller något annat lands skull. Man kan inte räkna med att amerikanska trupper skickas till Finland om någon försöker komma hit.

– Nu ser vi att Ukraina kastas under bussen. Ja, de baltiska länderna och Finland kan åka dit också, säger Tuomioja till Yle.

Trumps beteende mot Ukraina och hans hot mot Nato-partnern Danmark om att ta Grönland visar att han inte går att lita på, säger Tuomioja till Yle.

– Jag säger inte nödvändigtvis att vi ska lämna Nato, men det räcker inte. […]

Tuomioja föreslår att de nordiska länderna skulle kunna skapa en försvarsallians från sitt försvarssamarbetsorgan, Nordefco.

– Naturligtvis inte för att ersätta Nato, utan för att komplettera det. Läs artikel

På föredragning av försvarsminister Antti Häkkänen lämnade Petteri Orpos regering den 20 februari 2025 en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om försvarsmakten. Nordatlantiska fördragsorganisationens kollektiva försvar ska fogas till Försvarsmaktens uppgifter.

”Genom propositionen främjar vi genomförandet av Natos kollektiva försvar. Vi skriver in Nordatlantiska fördragsorganisationens gemensamma försvar som en lagstadgad uppgift för Försvarsmakten. Vi förbättrar Försvarsmaktens förmåga att ta emot och öva med utländsk hjälp. Vi stärker också den militära försörjningsberedskapen genom att främja internationella truppers logistik”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

”Trots den säkerhetspolitiska turbulens som rått under de senaste dagarna kvarstår Natos roll som den viktigaste aktören inom det europeiska försvaret. För Finlands del ökar alliansens betydelse ytterligare”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Den Nordatlantiska fördragsorganisationens gemensamma försvar blir en ny lagstadgad uppgift för Försvarsmakten, vilket innebär att Försvarsmakten under ledning av försvarsministeriet kommer att delta i Natos processer för försvarsplanering och operativ planering samt i de ledningsarrangemang, övningar och operativa funktioner som krävs. Deltagandet i Natos operativa funktioner är en del av alliansernas normala och regelbundna verksamhet för att främja den kollektiva avskräckningen och beredskapen. Läs artikel

[…] Svenska regeringen: Begär samtal om en eventuell omprövning av DCA-avtalet. Det sänder en signal. USA vill gärna ha baser och tillgång till vårt land. Men vems ärenden kommer de att gå? ”America first” och ”Make America great again” är det som gäller. De kommer att göra det som tjänar dem bäst.

Trump har redan i uttalanden visat att hans intresse för att försvara Europa – och där ingår ju Baltikum eller Norden – är svagt. Det är bättre att svenska och europeiska soldater försvarar Sverige och Norden.

Det är dags att agera nu. Ni måste stoppa kriget, som kan hota här om några år, nu! Vi har inget att förlora, möjligen pengar på kortare sikt. Men det är vår frihet värd! Kalla därför in FN, världens legitima världssamfund. Det är FN som borde leda fredsförhandlingar, inte Trump! Läs artikel

– Jeg tror dette er begynnelsen på slutten for Nato, sier forsker, statsviter og sosialantropolog Iver B. Neumann til NTB.

Onsdag ettermiddag postet president Donald Trump en tekst på Truth Social der han kalte Volodymyr Zelenskyj en «diktator» og skrev at han kan «ende opp uten et land».

– Den er usann. Den er et forsøk på å redusere Zelenskyj og Ukrainas legitimitet og derfor skadelig for Ukraina. Den sår tvil om USAs vilje til å støtte venner og allierte, og undergraver derfor også Nato, sier forskeren.

Om hvorvidt det er sannsynlig at USA trekker ut sine styrker fra flere land, sier han:

– Ja, Trump har sagt at han vil redusere USAs nærvær i Europa og prioritere Kina. Det er ingen grunn til å tro at han ikke vil det, sier Neumann. […]

Professor Jo Jakobsen ved Institutt for sosiologi og statsvitenskap ved NTNU mener USA er på vei til å ofre Ukraina og berede veien til russiske gevinster, inkludert territorielle.

Han sier det er fint lite nå som tyder på at USA er beredt til å forsvare europeiske land. Han påpeker at det er tverrpolitisk enighet i USA om at Kina og Øst-Asia er det viktigste fokusområdet framover, foruten egen region.

– Dette har vært klart i lang tid, men uten at (de fleste) europeiske land har tatt det helt på alvor; og Trump hamrer nå inn budskapet på eksepsjonelt brutalt vis, sier han.

USA synes å være uten vilje til militær innsats i Europa, mener han.

– Dermed er også avskrekkingseffekten eller -troverdigheten til amerikanerne høyst tvilsom. Og hvis dette er tilfellet, er Nato på vaklende grunn – og ganske nær døden i den formen vi til nå har kjent alliansen, sier Jakobsen. Läs artikel

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) sammankallade i dag samtliga riksdagspartier för ett möte om kriget i Ukraina och den säkerhetspolitiska utvecklingen.

– Europeiska intressen måste beaktas, säger Maria Malmer Stenergard på en pressträff i riksdagen.

– Det viktiga för oss är att bekräfta att vi står bakom och stöder Ukraina på bästa möjliga sätt. Det är också viktigt att skicka en signal till USA att vi vill vara med och stötta för USA behöver vara med, säger Malmer Stenergard.

Utrikesministern uppger att utvecklingen de senaste veckan inte har förändrat det säkerhetspolitiska läget för Sverige sett till Nato. Hon säger att hon har respekt för USA:s uppmaning att europeiska länder ska investera mer i sin militära kapacitet.

– De har gång på gång uppmanat europeiska länder och Natoallierade att investera mer i sitt eget försvar. Det har resulterat i det agerande Sverige haft och jag är glad att det finns en bred uppslutning för beslut som fattats, och förhoppningsvis kommer fattas, säger Malmer Stenergard.

När det gäller frågan om eventuell svensk EU trupp, utöver Nato-trupper säger utrikesministern att det inte finns några sådana diskussioner idag. Läs artikel

[…] Sveriges upprustning under efterkrigstiden omfattade både militärt och civilt försvar. När jag gjorde min värnplikt i början av 1970-talet var jag en av drygt 50 000 unga män som genomförde sin grundutbildning på något av landets alla regementen, flygflottiljer och flottbaser.

Krigsmakten kunde mobilisera över 800 000 soldater och befäl. Vi mobiliserade 30 armébrigader (cirka 6 000 soldater per brigad). Flygvapnet var ett av världens största med 18 flygflottiljer och 70 krigsflygbaser.[…]

Bergrum byggdes som skydd för civil och militär ledning för fortsatt verksamhet i en krigssituation. Skyddsrum för civilbefolkningen integrerades med byggandet av bostäder Ammunitionsfabriker och annan för militären kritisk produktion förbereddes i atombombsäkra bergrum.  Det fanns säkert brister i organisationen men vi var en nation med, en till stora delar, fungerande och avskräckande krigsmakt.

Dagens Försvarsmakten speglar inte den omvärld vi befinner oss i. De två, ej kompletta, armébrigader vi disponerar är inte i takt md behovet. Fram till 2030 ska vi ha fyra, troligtvis ej kompletta, brigader. Det tråkiga är att vi fortfarande i princip bara disponerar två brigader. […]

För att möta framtidens hot behöver vi omedelbart politiska beslut som att:

● Inom ramen för totalförsvarsplikten bör från och med 2026 antalet grundutbildade ökas med 2 000 värnpliktiga per år, från dagens nivå på cirka 8 000, fram till målet att det är balans mellan tillgång och behov av grundutbildade soldater.

● Personalförsörjningen i Försvarsmaktens förband ska baseras på värnpliktiga.

● Utbilda fler reservofficerare som chefer i krigsförbanden och resurser i värnpliktsutbildningen.

● Upprätta nya regementen och bygga ut befintliga för att möta behovet av utbildningsplatser.

● Förstärk hemvärnets eldkraft, skyddsnivå och rörlighet.

● Återställ mobiliseringsorganisationen. Läs artikel