Är det tid för realisten Mearsheimer nu?

Rolf Andersson

Under rubriken ”Trump och Vance föraktar européerna” publicerar den tyska tidskriften Der Spiegel (nr 11/2025) en intervju med den välkände amerikanske statsvetarprofessorn John Mearsheimer. I intervjun utvecklar Mearsheimer sin syn på den nya tidens omvälvande vändningar. I detta referat återspeglas Mearsheimers tankegångar om den Zeitenwende som vi nu står inför:

Mearsheimer tror att inledningen på Trumps andra presidentperiod kommer att gå till historien som en vändpunkt, där bandet mellan USA och Europa slits isär. Trumpadministrationen kommer att i grunden förändra mellanhavandet med sina europeiska allierade och dra Förenta staterna ut ur Nato.

Konfrontationen mellan Trump, åtföljd av vicepresident Vance, och president Zelenskyj i Vita huset härförleden bevisar att den transatlantiska alliansen befinner sig i stora svårigheter. Den visar att Ukraina, Europa och USA har grundläggande olika uppfattningar om hur kriget i Ukraina kan avslutas och hur man ska förhålla sig till Ryssland. Trump vill ha goda förbindelser med Ryssland, Europa inte. Det är enligt Mearsheimer svårt att föreställa sig hur dessa åsikter ska kunna harmoniseras.

Artikel 5 i Natofördraget har aldrig de facto inneburit att USA automatiskt använder militära medel, när att annat Natoland blir angripet. Även om nästan alla utgår från det. Under det kalla kriget var det absolut grundläggande att framställa saken på det sättet. Då var Västtyskland frontstaten. Tyskarna hade inga kärnvapen och fruktade att USA inte skulle komma att sätta in några kärnvapen för att försvara landet. Alltså förmedlade USA intrycket att det skulle man göra i vilket fall som helst. I själva verket skulle man inte ha gjort det, förklarade tidigare utrikesministern Henry Kissinger och tidigare försvarsministern Robert McNamara, efter att de hade lämnat sina ämbeten. Så länge de var i tjänst sade de inte det.

För närvarande skulle USA förmodligen fortfarande komma en baltisk stat till hjälp i händelse av ett angrepp. Men denna beslutsamhet avtar snabbt. Och Mearsheimer är inte säker på om det om fem år kommer att finnas en alliansgaranti.

Läs mer

Kristersson kritiserar amerikansk Grönlandsresa: ”Tät kontakt med Frederiksen”, svt.se

[…] Senare i veckan åker vicepresident JD Vance till Grönland tillsammans med sin fru Usha Vance. Ett besök som väckt kritik och som Danmarks statsminister Mette Frederiksen beskriver som en ”oacceptabel press”.

När SVT ställer frågan om den svenska regeringen också ser resan som oacceptabel svarar statsministern: ”absolut”.

– På alla sätt står vi bakom Danmark och bakom Grönland. Det är deras beslut, bara deras beslut, säger statsministern.

Kristersson menar att Trumps uttalanden skapar osäkerhet.

– Det finns en osäkerhet i de transatlantiska banden just nu. Det är olyckligt att det är på det sättet.

Svaret på det är enligt Kristersson att rusta de europeiska ländernas egna försvar. Läs artikel

China has good reason to keep its peacekeepers out of Ukraine, scmp.com

Hao Nan, research fellow with the Charhar Institute,
One alternative appearing in the global discussions to fill that trust gap is to deploy peacekeepers to safeguard a ceasefire. But Russia categorically rejects the idea of European/Nato peacekeepers, arguing their presence would escalate tensions instead.
Meanwhile, Washington has proposed that non-European nations – such as Brazil or China – could contribute troops to a peacekeeping mission. This raises an important question: would China, which has sought to position itself as a neutral mediator, send peacekeepers to Ukraine?

Despite Beijing’s diplomatic engagement, the answer is almost certainly no. China’s participation in peacekeeping has always been tied to the UN Security Council. And Russia, as a permanent council member with veto power, is unlikely to approve any UN-led mission it perceives as unfavourable.

Given Russia’s rejection of European peacekeepers and preference for controlling the situation on its terms, a peacekeeping initiative involving China would face a significant diplomatic hurdle. Without a UN mandate, China would lack the legal framework and justification it typically requires to send troops abroad. […]

China’s historical approach to peacekeeping reinforces its reluctance to engage in Ukraine. While China is the largest contributor of peacekeeping troops among the five permanent Security Council members, its deployments have been concentrated in Africa and the Middle East – where China has extensive economic interests but fewer direct political entanglements. Läs artikel

Nato kan inte få urholka vår svenska pressfrihet, etc.se

Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet

[…] Nu kommer nästa anpassning till Nato. Långtgående sekretessregler föreslås för att skydda inte bara uppgifter som potentiellt kan skada Sverige och Nato, utan även ”harmlösa” uppgifter som Sverige lovat andra länder att hemlighålla ska omfattas av sekretess. Dessutom föreslås det att en ovanligt lång sekretesstid, hela 150 år, ska gälla i vissa fall. Om förslaget blir verklighet kommer det kraftigt påverka möjligheterna att granska Nato-samarbetet. I praktiken lägger vi den svenska offentlighetsprincipen i händerna på andra länder. […]

Det är förvånande hur bekymmerslöst det ena efter det andra djupt problematiska förslaget klubbas igenom i riksdagen, utan att mer än några få kritiska röster höjts. Nato ska främja demokratiska värderingar. Samtidigt ser vi hur USA med president Trump i spetsen går i en alltmer auktoritär riktning. Det är hög tid att vi stannar upp och ställer oss frågan: Hur skyddar vi bäst vår svenska demokrati när vi nu är medlem av Nato? Läs artikel

Amfibieregementet växlar upp, skargarden.se

Stockholms Amfibieregemente, Amf 1, kan komma att sexdubbla antalet utbildade värnpliktiga över bara några års tid. Samtidigt trappas verksamheten upp på i stort sett alla övningsområden och skjutfält i skärgården under året. […]

En fråga lyftes om det så kallade DCA-avtalet (Defence cooperation agreement), som reglerar amerikansk militär närvaro i Sverige. Där pekas Stockholms amfibieregemente ut som en av 17 anläggningar i landet där USA kan komma att placera krigsmateriel och personal.

Vi har ännu inte erhållit någon uppgift i sammanhanget. Men så fort vi får det och får kommunicera det, så kommer vi att kommunicera det. Läs artikel

Southern Europe rebuffs von der Leyen’s debt-based defense plan,politico.eu

Southern European states are rebuffing a European Commission plan to turbocharge defense spending with cheap loans, fearing it would add to their already heavy debt burdens. The resistance, led by France, Italy and Spain, deals a significant setback to Commission President Ursula von der Leyen’s drive to boost Europe’s military autonomy.

Her proposal, which includes a €150 billion loan package and an emergency clause to loosen EU fiscal rules, was intended to unlock major new investments in defense and reduce the bloc’s reliance on U.S. protection. But the stalemate now risks derailing Brussels’ plan to funnel more weapons from Europe to Ukraine.

“Some countries have serious doubts on the feasibility or even the possibility of indebting [themselves] to these levels,” said a senior EU diplomat. Läs artikel

Det er vårt ansvar nå, forsvaretsforum.no

Odd V. Skjøstad, generalmajor (p)

Skandinavia bør ha et regionalt Nato-hovedkvarter i eget område. […]

I Norge mente forsvarskommisjonen av 1990 at en halvering av hæren til rundt 100.000 befal og soldater ville være mulig både å finansiere, modernisere og drifte. Dette burde være en minimumsambisjon i en revidert langtidsplan.
Sverige, med en dobbelt så stor befolkning, burde kunne mobilisere 200.000. Sammen med Finland burde dette gi et landforsvar som både kan avskrekke og åpne et innledende forsvar. Dette forsvaret må kunne holde ut til allierte forsterkninger fra Europa kan slutte seg til.
Operasjoner i vårt område er i dag ledet av et regionalt Nato-hovedkvarter i USA. Uten amerikanske forsterkninger til landstriden er dette ikke hensiktsmessig. Läs artikel

Satsningar på stärkt militärt försvar, åtgärder mot hybridhot och ökat stöd till Ukraina, regeringen.se

Ett bemyndigande på 25 miljarder för att stärka det militära försvaret. 16,5 miljarder extra i ökad Ukrainaram 2025. Och ett riktat åtgärdspaket mot hybridhot på totalt 96 miljoner. Det är förslag som regeringen avser lägga fram i den kommande vårändringsbudgeten. Regeringen och Sverigedemokraterna är också överens om en finansieringsmodell för att säkerställa att Sverige lever upp till ett nytt och högre mål i Nato. […]

Om Sveriges försvarsutgifter som andel av BNP skulle uppgå till 3,5 procent år 2030 skulle det kunna handla om en lånefinansierad försvarssatsning på sammantaget uppemot 300 miljarder kronor till 2034. Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om en finansieringsmodell som innebär att den största delen av finansieringen initialt sker via lån för att sedan succesivt övergå till balans från år 2035.

Rysslands aggression mot Ukraina är en ödesfråga för Sveriges och Europas säkerhet. Regeringen vill därför höja den beslutade ekonomiska ramen för militärt stöd till Ukraina från 25 miljarder kronor till drygt 40 miljarder kronor under 2025. Läs pressmeddelande

Outcomes of the United States and Russia Expert Groups On the Black Sea, whitehouse.gov

In line with presidential-level discussions between President Donald J. Trump and President Vladimir Putin, the United States facilitated bilateral technical-level talks with the Russian delegation March 23-25 in Riyadh, Saudi Arabia. Following those discussions:

  • The United States and Russia have agreed to ensure safe navigation, eliminate the use of force, and prevent the use of commercial vessels for military purposes in the Black Sea.
  • The United States will help restore Russia’s access to the world market for agricultural and fertilizer exports, lower maritime insurance costs, and enhance access to ports and payment systems for such transactions.
  • The United States and Russia agreed to develop measures for implementing President Trump’s and President Putin’s agreement to ban strikes against energy facilities of Russia and Ukraine.
  • The United States and Russia welcome the good offices of third countries with a view toward supporting the implementation of the energy and maritime agreements.
  • The United States and Russia will continue working toward achieving a durable and lasting peace. Läs presmeddelande

JD Vance: Jag följer med min fru till Grönland, dn.se

USA:s vicepresident JD Vance har beslutat att göra sin fru Usha Vance sällskap på Grönland, meddelar han på X.

Beskedet kommer efter att Danmarks statsminister Mette Frederiksen anklagat USA för ”en oacceptabel press”. […]

Tidigare under tisdagen kommenterades det oönskade amerikanska toppbesöket av Danmarks statsminister Mette Frederiksen. Från amerikansk sida betecknar man det som ett ”privat besök” på samma sätt som man gjorde när Trumps son var där i januari.

Donald Trump menar allvar med sina Grönlandsplaner, och Danmark och Grönland är utsatta för oacceptabel press, sade Frederiksen i en kommentar till flera danska medier. Hon tillade att det inte kan röra sig om ett privat besök, eftersom officiella representanter deltar. Hon pekade också på att det tillfälliga styret efter valet på Grönland avsagt sig besök till dess det finns en regering på plats. […]

Samtidigt påpekar hon att Danmark är villigt att samarbeta med USA. Läs artikel

Russia and Ukraine agree to Black Sea ceasefire deal, elpais.com

[…] Russia and Ukraine reached an agreement on Tuesday, brokered by the United States, to suspend attacks on energy infrastructure in both countries. The talks also resulted in a cessation of hostilities in the Black Sea — perhaps the most significant development of the negotiations — though the Kremlin has conditioned this on the lifting of Western sanctions on Russia’s agricultural sector.

In two statements jointly approved by both parties, Washington has committed to overseeing compliance with the agreement. Notably, the statements do not impose the initially proposed 30-day limit on the truce. Furthermore, the U.S. has pledged to assist Russia in restoring its agricultural and fertilizer exports, which have been restricted by Western sanctions.

Beyond these official declarations, the Kremlin has outlined, in its own statement, the commitments and agreements made with Washington. The most significant, according to Moscow, is the implementation of what it calls the “Black Sea Initiative,” which “prevents the use of commercial vessels for military purposes in the Black Sea.”

In exchange, Russia seeks the lifting of sanctions. The Kremlin has made it clear that the grain agreement will not take effect unless restrictions on agricultural machinery exports to Russia and banking operations in the sector are lifted. Specifically, Moscow insists that Russian financial institutions involved in agricultural exports — including Rosselkhozbank, the country’s main agricultural bank — must be reconnected to SWIFT, a global financial messaging system crucial for secure money transfers. Läs artikel

A New “Major Power” Is Emerging In NATO & EU As Power Shifts East! Will It Impact The Transatlantic Alliance? eurasiantimes.com

On the one hand, Russia is resurging; simultaneously, Poland is emerging as a major military and economic power center in Europe.

Poland is NATO’s largest defense spender relative to its economy. In 2024, Poland spent 4.12 % of its GDP on defense, the highest among the 32 NATO countries and even ahead of the US’ 3.38 % spending on defense.

Poland’s defense spending is set to rise further to 4.7% of its GDP in 2025. In real terms, Poland’s US$35 billion defense bill this year could surpass that of its ex-Communist Central European and Baltic neighbors combined. […]

What is impressive is that Poland has doubled the size of its armed forces in just 10 years. In 2014, Poland had 99,000 armed personnel, but by 2024, its armed forces had grown to 216,000 personnel.

However, the standing armies of European countries are much smaller than Russia and Ukraine. According to estimates, Russia has over 1.5 million active military personnel, and Ukraine has over 800,000. Läs artikel