Redaktionen

Tinatin Khidasheli does not hide her impatience with NATO. As defense minister of Georgia, she has spent the past several months lobbying NATO members to grant her country a “membership action plan,” or MAP
In practical terms, this would amount to putting Georgia on an irreversible path toward joining the U.S.-led military alliance. It would also end Georgia’s security vacuum, which was fully exposed when Russia invaded the country in August 2008 . Yet when NATO holds its summit in Warsaw on July 8-9, Georgia can expect little. A Georgian MAP will not be on the agenda…

Leading the opposition to Georgia getting MAP status and ultimately joining NATO is Germany and France. They believe it would provoke Russia, which has already warned that there will be consequences if Georgia (or Ukraine) were ever to join the alliance. They also believe that Georgia is not defendable. NATO, they believe, would not go to war against Russia. Läs artikel

Regeringen vill samarbeta med Storbritannien om hybridkrig. Det är en av 53 punkter i det mycket omfattade militära samarbetsavtal som försvarsminister Peter Hultqvist (S) undertecknade i Storbritannien i helgen. SVT har läst hela avtalet.

Rysslands olagliga annektering av Ukraina startade en debatt om det som kallas hybridkrig. Nu vill regeringen samarbeta med Storbritannien om hybridkrig.

– Det kommer i första hand röra sig om informationsutbyte på tjänstemannanivå om hur länderna väljer att organisera sig och hantera frågor kopplade till hybridhot, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Läs artikel

På frågan om hur Finland skulle fatta beslut om en ändring av sin försvarspolitiska linje svarar Niinistö entydligt.

– Om ni med linje hänvisar till en ansökan om medlemskap i Nato, skulle det vara en ytterst betydande kursändring. Om en sådan kursändring måste man fråga folket, sade presidenten.

Han håller alltså fast vid att det bör arrangeras en folkomröstning om frågan blir aktuell.

Presidenten anser en del av diskussioninläggen varit konstiga.

– Jag har förundrat mig över att en del tycker att man inte kan fråga folket, eftersom folket enligt dem skulle svara fel, sade Niinistö.

Samtidigt har det parti som Niinistö representerat, Samlingspartiets partistyrelse nyligen sagt att Finland bör ansöka om att bli medlem i Nato under de närmaste åren.

Det här upplever presidenten inte stå i konflikt med hans egen syn.

– Samlingspartiet har haft samma linje sedan 2005 och jag har sedan dess valts till president som representant för det partiet, sade Niinistö. Läs artikel

Ännu har ingen av våra liberala förespråkare för en svensk anslutning till Nato lyckats förklara varför Ryssland skulle anfalla Sverige. Trots att just det hotet är deras huvudargument.

Det ryska anfallet kan till och med förväntas ”inom några år”, hotade den svenska arméchefen generallöjtnant Brännström för bara ett halvår sen. Liberala ledarskribenter och deras inhyrda militärkolumnister applåderade.

Jag var inte ensam om att be om en förklaring. Vad skulle Ryssland ­tjäna på att anfalla Sverige? Erövra mer skog och järnmalm? Och vad skulle Ryssland förlora på att anfalla Sverige? Läs  krönikan

Samlingspartiets partistyrelse anser att Finland borde ansöka om medlemskap i Nato under de närmaste åren. Försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva, som ligger bakom formuleringen, betonar att ställningstagandet inte innehåller någon mer exakt tidsangivelse.

– Jag ser inget nytt idet här. Här sägs inte att det ska göras här och nu, säger Kanerva…

– Samlingspartiet håller på att lösgöra sig från den kontinuerliga linjen i utrikespolitiken, säger ordföranden för SDP:s riksdagsgrupp, Antti Lindtman.

– Finlands utrikespolitik har baserats på att Finland och Sverige hålls utanför militärallianserna. Den linjen ökar stabiliteten inom området, säger Lindtman.

Han undrar varför inte Samlingspartiet stöder en president som kommer från de egna leden. Lindtman anser att det är märkligt att det under osäkra tider kommer motstridiga budskap från Finland. Läs artikel

Vad var det egentligen som hände under voteringen om värdlandsavtalet igår? Det var en oklar omröstning med en rätt märkligt upplagd propositionsordning. Jag tänkte att jag skulle gå in lite närmare på vad det var som hände, men först två enkla klargöranden.

1. Sverigedemokraterna röstade för att avslå värdlandsavtalet och alla dess förändringar i sin helhet.
2. Det fanns inget förslag som gick ut på att skjuta upp hela värdlandsavtalet. Det förslag som fanns handlade om att skjuta upp en av lagförändringarna.

Det är inte  alltid lätt för en lekman att hänga med i svängarna när riksdagen röstar. Varje beslut delas upp i flera delbeslut och ibland finns det flera olika alternativ som är nästan identiska. Läs blogginlägget

…Jag anser att det är en plikt för alla Sverigevänner, som värnar Sverige och svenska folket, att gripa efter varje halmstrå för att motsätta sig ratificering och fördröja avtalet och därmed vinna ytterligare tid för den interna oppositionen som finns inom S och MP att påverka. Det är inte att obstruera. Det är att ta ansvar. För den som är insatt i vad värdlandsavtalet betyder i realiteten och vad det kan leda till är det en självklarhet.

…Genom att rösta för vilandeförklaring hade man gjort allt man kunnat och kunnat stå rakryggad den dag då det säkerhetspolitiska läget för Sverige eventuellt försämras. För det är jag övertygad om att avtalet kommer att leda till.

Jag vädjade till gruppens ledamöter vid tisdagens gruppmöte att ta ställning för vilandeförklaringen. Riksdagsgruppen valde dock att inte ställa sig bakom detta då man ansåg att det juridiska underlaget för vilandeförklaring inte var tillräckligt. Detta ställningstagande beklagar jag. Då vi i gruppen har en praxis att inte rösta mot de rekommendationer, som gruppen genom majoritetsbeslut fattat, till hur ledamöterna bör rösta valde jag att avstå från att delta vid dagens votering. Läs blogginlägget

.

Jag läser varje dag nätversionen av finländska Hufvudstadsbladet precis som jag dagligen kollar danska och norska tidningar på samma sätt. Samhällsdebatten i Norden är intressant och viktig, även om våra grannländers medier är bättre på att följa svenska skeenden än vi på att följa deras.

I Hufvudstadsbladet pågår nu en het debatt på insändarplats om Svenska Folkpartiets förslag att i ett nytt partiprogram skriva in målsättningen finländskt Nato-medlemskap.

En upprörd skribent drog igång debatten i förra veckan.

Han skrev bl a:

Jag undrar om partiapparatens ”natoister” förstår vad det är frågan om. Det är självklart att ett Natomedlemskap inte skulle vara bra för Ryssland, tvärtemot vad Carl Haglund nyligen slängde fram (HBL 29.4). Att Finland frivilligt skulle ta åt sig bördan av gränsland mellan två olika militära läger låter fullkomligt vridet.Läs artikel

Våreld är en övning som genomförs för att träna de ingående förbanden på att tillsammans lösa uppgifter och bidra till ökad förmåga av Sveriges försvar. Det är cirka 1 500 deltagare från 11 olika förband som ingår i övningen. Med start 24 maj pågår övningen fram till måndag 30 maj.

Ett av de större övningsmomenten kommer att genomföras inne i centrala Skövde. Bataljonen med cirka 1 000 personer och 300 fordon kommer få i uppgift att anfalla genom staden för att nå garnisonsområdet där de ska öva strid i bebyggelse.

– Det är viktigt för oss att kunna öva i den typen av infrastruktur som det innebär att vara inne i Skövde. Vi ska kunna lösa uppgifter där om det skulle behövas och dessa måste vi ha övat i rätt miljö, säger Mattias Brehag som är övningsledare för Våreld. Läs artikel

I dag fattade regeringen beslut om att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bemyndigas att förhandla samarbetsavtal med Natos centrum för strategisk kommunikation i Riga. MSB kommer senast den 30 juni att redovisa resultat av förhandlingarna…

I inriktningspropositionen anges att det försämrade omvärldsläget aktualiserar behovet av ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden. Ett samarbete med centret möjliggör för regeringen att uppfylla regeringens försvars- och säkerhetspolitiska prioriteringar. Läs beslutet