Redaktionen

Jag läser varje dag nätversionen av finländska Hufvudstadsbladet precis som jag dagligen kollar danska och norska tidningar på samma sätt. Samhällsdebatten i Norden är intressant och viktig, även om våra grannländers medier är bättre på att följa svenska skeenden än vi på att följa deras.

I Hufvudstadsbladet pågår nu en het debatt på insändarplats om Svenska Folkpartiets förslag att i ett nytt partiprogram skriva in målsättningen finländskt Nato-medlemskap.

En upprörd skribent drog igång debatten i förra veckan.

Han skrev bl a:

Jag undrar om partiapparatens ”natoister” förstår vad det är frågan om. Det är självklart att ett Natomedlemskap inte skulle vara bra för Ryssland, tvärtemot vad Carl Haglund nyligen slängde fram (HBL 29.4). Att Finland frivilligt skulle ta åt sig bördan av gränsland mellan två olika militära läger låter fullkomligt vridet.Läs artikel

Våreld är en övning som genomförs för att träna de ingående förbanden på att tillsammans lösa uppgifter och bidra till ökad förmåga av Sveriges försvar. Det är cirka 1 500 deltagare från 11 olika förband som ingår i övningen. Med start 24 maj pågår övningen fram till måndag 30 maj.

Ett av de större övningsmomenten kommer att genomföras inne i centrala Skövde. Bataljonen med cirka 1 000 personer och 300 fordon kommer få i uppgift att anfalla genom staden för att nå garnisonsområdet där de ska öva strid i bebyggelse.

– Det är viktigt för oss att kunna öva i den typen av infrastruktur som det innebär att vara inne i Skövde. Vi ska kunna lösa uppgifter där om det skulle behövas och dessa måste vi ha övat i rätt miljö, säger Mattias Brehag som är övningsledare för Våreld. Läs artikel

I dag fattade regeringen beslut om att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bemyndigas att förhandla samarbetsavtal med Natos centrum för strategisk kommunikation i Riga. MSB kommer senast den 30 juni att redovisa resultat av förhandlingarna…

I inriktningspropositionen anges att det försämrade omvärldsläget aktualiserar behovet av ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden. Ett samarbete med centret möjliggör för regeringen att uppfylla regeringens försvars- och säkerhetspolitiska prioriteringar. Läs beslutet

…Den stora fördelen om vi väljer att stanna utanför Nato är exakt densamma som motiverat alliansfriheten under alla dessa år. Vi riskerar inte lika enkelt att dras in i en konflikt som vi inte själva är en del av. Vi har på ett tydligare sätt det slutliga avgörandet i våra egna händer, även om man aldrig kan utesluta att vi ändå mot vår vilja skulle dras in i exempelvis en väpnad aggression i vårt närområde.

Det andra tunga argumentet är USA:s dominans. Under Barack Obama hade ett Nato-medlemskap ställt Sverige inför ganska få svåraöverväganden, men med Trump som president, om det nu gud förbjude skulle bli så, hamnar Nato i ett svårare läge. Mycket svårare…

Det tredje argumentet, något mer komplicerat, är att de säkerhetspolitiska spänningarna skulle öka i vår del av världen om både Sverige och Finland skulle bli medlemmar, och alla utgår ifrån att det i så fall kommer att ske samtidigt. Det är inte på något sätt rimligt att låta Putins eventuella ilska över att få två nya Nato-länder nära sitt lands gräns styra vårt beslut. Sverige måste föra en självständig säkerhetspolitik. Men det vore direkt korkat att inte kalkylera med de säkerhetspolitiska konsekvenserna av ett säkerhetspolitiskt beslut. Läs artikel

…The changing security environment has prompted steps toward enhanced political dialogue and practical cooperation between NATO, Finland and Sweden. For example, we have proposed a bill to the parliament on Host Nation Support, an administrative yet important agreement which will make it easier for us to exercise together and to prepare for giving and receiving military help in a crisis situation. We want to have the same position as Finland in this regard.

In our partnership, we now focus on:

First, continued political dialogue on shared security challenges is essential in our cooperation with NATO. Looking towards the Warsaw Summit, we see a need to discuss mutually relevant issues regarding common security threats. Focus should be on substance, not on formats. From our perspective, the Baltic Sea security is a given topic also at the Summit.Läs talet

I går fattades det beslut om värdlandsavtalet. En riksdagsmajoritet vill både ha kakan och äta upp den.

I går tog Sverige ännu ett steg mot det som kallats en smyganslutning till Nato. Riksdagen beslutade som väntat att godkänna samarbetsavtalet mellan Sverige och Nato, det så kallade värdlandsavtalet.

Detta trots att Miljöpartiet – de visionära realisterna – är så splittrat i frågan att fyra riksdagsledamöter valde att samma dag som debatten om värdlandsavtalet hölls i riksdagen, publicera en rungande protest på DN Debatt . Läs artikel

…Det blev för dyrt med all övertidsersättning och allt arvode som skulle betalas ut när de nya soldaterna skulle öva. Därför har man nu gjort om utbildningen så att den i större utsträckning liknar den gamla värnpliktsutbildningen.

Men det är inte bara utbildningstiden som ses över. För trots stora rekryteringskampanjer har försvaret haft svårt att få tag på folk. Av de 4000 som utbildas varje år saknas omkring 1500 personer. Därför ser en statlig utredare nu över möjligheten införa någon form av frivillig värnplikt. Läs artikel

Utdrag ur protokollet:

Stig Henriksson (V): Något som inte är oklart är dock följande – som upprepas fyra gånger i propositionen – Avtalet är avsett att användas över hela skalan av situationer då Sverige kan komma att ta emot Natos militära stöd, dvs. såväl i fredstid (t.ex. för övningar) som vid kriser och i krig i Sverige eller i närområdet. Det fortsätter i avsnitt 2.1 där det står: under Nato-ledd militär verksamhet. Det är vad avtalet handlar om – även krig i Sveriges närområde. Redan av avsnitt 1.2 framgår att den Natoverksamhet som ska kunna bedrivas från Sverige inkluderar angrepp på tredje part. Angrepp. Sverige kan alltså förvandlas till en bas för angrepp på tredje land.

Björn Söder (SD): Om Sverige tecknar ett värdlandsavtal med Atlantpakten riskerar vi att bidra till en situation där spänningarna mellan stormakterna ökar och att Sverige blir indraget i en eventuell konflikt. Att Atlantpakten eventuellt kan sätta upp en militärbas i Sverige enligt förutbestämda rutiner och med hjälp av andra förberedelser är något som andra stormakter måste ta i beaktande och räkna med i sina krigsplanläggningar. Dessa länder kommer givetvis att agera och reagera på något sätt. Hur vet vi inte, men att det blir reaktioner kan vi alla räkna med.

Sverige riskerar därmed att bli måltavla i händelse av konflikt, samtidigt som vi inte har den försvarsförmåga som krävs för att hantera en sådan situation. Det är inte att bedriva en ansvarsfull försvars- och säkerhetspolitik för Sverige.

Läs mer

…Sedan utredningen ( den alternativa Nato-utredningen, red)  presenterades i maj har de tre största partidistrikten inom socialdemokratin, Stockholm, Göteborg och Skåne, avvisat eller krävt ett uppskjutande av Värdlandsavtalet.

Ett faktum som det varit förvånansvärt tyst om.

Minoritetsskyddet i regeringsformen finns för att säkerställa att inte nya lagar på något sätt riskerar att innebära inskränkningar grundlagsskyddade rättigheter för någon grupp. I fallet med värdlandavtalet kan det finnas fog att misstänka att detta skulle kunna ske på ett flertal punkter bland annat gällande informationsfrihet, demonstrationsfrihet, näringsfrihet och likabehandlingsprincipen.

Då mycket av den militära övningsverksamheten är förlagd till norra delen av Sverige kan detta bli särskilt påtagligt för den samiska befolkningen. Läs artikel