Redaktionen

”För att försvara det demokratiska samhället och bygga säkerhet måste vi samarbeta med dem som delar våra värderingar”, skriver den socialdemokratiska vice ordföranden i riksdagens försvarsutskott Åsa Lindenstam i en formulärartad debattartikel . Hon anknyter därmed till en synpunkt som tycks ha slagit rot i den säkerhetspolitiska retoriken, också bland socialdemokrater. Hennes partikamrat Tommy Svensson, tidigare redaktör för idétidskriften Tiden, har en annan infallsvinkel. Han önskar sig öppet, till skillnad från Lindenstam, en svensk Nato-anslutning. ”Det är inte moraliskt mer högtstående att vara alliansfri än att vara med”, skriver han.

I det ena fallet är det alltså ”våra värderingar” som motiverar Sveriges militära och säkerhetspolitiska så kallade samarbeten. I det andra fallet spelar moralen ingen roll alls. Svensson vill stå på den starkares sida. Sverige bör därför bli en amerikansk satellitstat. Lindenstam å sin sida anser Sverige vara tillräckligt starkt för att kunna stå emot amerikanska önskemål om att få stationera trupp på svensk mark. Men är det inte sådan stationering som hon och de andra ivrarna för det liggande värdlandsavtalet gärna vill se? Hon finner det bara naturligt att ”Sverige bjuder in Nato att öva eller genomföra annan militär aktivitet på vårt territorium”. Vad ”annan militär aktivitet” är klargör hon ej. Detta är problematiskt.

Läs mer

Sverige och svenska ingenjörer är att gratulera till världsledande tekniska framgångar, har jag förstått, när nya JAS Gripen nu tas fram. Ekonomin borde dock skötas utanför budgetramen för Sveriges försvar. Varför?

Därför att aldrig tidigare har vårt markförsvar haft så stor betydelse för Sveriges inre och yttre säkerhet som idag och inför en högst osäker framtid. Trots all modern teknik som vi behöver är det människor på vårt viktiga markterritorium som ska verka krigsavhållande. Skulle landet trots allt drabbas av angrepp, är det återigen människan som uthålligt kan bevara Sveriges suveränitet. Efter krig kommer fred – det vet man i Finland.

Läs mer

Försvarsminister PETER HULTQVIST (S):

Herr talman! Stig Henriksson har frågat mig på vilket sätt jag kommer att se till att Nato i enlighet med värdlandsstödsavtalets avsnitt 11.2 underrättas om motstridigheten i NPT och Natos egen doktrin. Han har också frågat mig vilka åtgärder Sverige har vidtagit för att ett eventuellt samförståndsavtal om värdlandsstöd inte innebär att Nato kan föra in eller transitera kärnladdningar på svenskt territorium. Stig Henriksson har slutligen frågat mig om jag avser att verka för ett förbud mot kärnvapen i Sverige likt det i Finland.

Kärnvapen får inte föras in eller placeras i Sverige. Det är en grundläggande svensk position som jag är säker på att alla partier ställer sig bakom. Vår hållning är välkänd både bland våra samarbetspartner och i övriga världen. Sverige har i decennier tydligt markerat den svenska positionen till omvärlden till exempel genom tal i FN:s generalförsamling. Vår position att inte förvärva kärnvapen eller att tillåta att sådana vapen placeras på svenskt territorium eller medtas av gästande stater vid besök gäller naturligtvis både före och efter det att värdlandsstödsavtalet träder i kraft. Den svenska positionen i denna fråga påverkas inte på något sätt av värdlandsstödsavtalet. Läs hela debatten mellan Peter Hultqvist och Stig  Henriksson

Statsminister Stefan Löfvén skrev på DN Debatt (16/1) tillsammans med Finlands statsminister Juha Sipilä:
”Finland och Sverige är båda utanför militära allianser. Vi anser att alliansfriheten tjänar oss väl och är en erfarenhet att beakta också då vi bedömer de aktuella utmaningarna. Den bidrar också till stabilitet och säkerhet i norra Europa som helhet.”
Liknande skrivningar fanns i regeringsförklaringen hösten 2015.
I en intervju i Sydsvenskan den 29 april förra året fick Stefan Löfvén frågan:
”Varför är det hugget i sten att Sverige inte ska gå med i Nato?
– För att det inte skulle tillföra oss någon säkerhet i närområdet. Det skulle tvärtom skapa mer osäkerhet. Det är bra att Sverige och Finland är alliansfria. Då har du två geografiska ytor fria. Då vet du att på de här ytorna är det alliansfritt. Då har du inte direktkontakt, säger Löfven.”
Det var ett ganska självklart konstaterande av statsministern och helt logiskt utifrån bedömningen i regeringsdeklarationen om vikten av fortsatt alliansfrihet.

Läs mer

Stefan,
jag skriver dessa rader till Dig i egenskap av privat medborgare. Lustigt nog har vi delvis liknande bakgrund, även jag är uppvuxen i Örnsköldsvik, håller på Modo, har varit metall-arbetare (verktygsmekaniker på LM Ericsson i Visby) och dessutom varit fackligt aktiv vid Posten på Gotland i 20 års tid (vilket jag inte ångrar). Sedan ett år är jag ålderspensionär.
Först vill jag säga att den nedlåtande, närmast föraktfulla attityd mot Din person som kommer till uttryck i olika medier och på nätet är mig djupt motbjudande. Om sådan allt grövre retorik tillåts tränga ut diskussion i sak är det därtill farligt: medborgarna blir över tid allt sämre informerade. Deras förmåga att själva formulera, ta ställning till och påverka politiska förslag och beslut försvagas.
Mitt egentliga ärende är dock ett annat. I maj ska Riksdagen ta ställning till det så kallade värdlandsavtalet med Nato. Som det för närvarande ser ut, förefinns en majoritet för att anta den proposition som nu bereds i Försvarsdepartementet. Om så blir fallet bör enligt min mening propositionstexten innehålla följande förbehåll, allt för att i händelse av kris eller krig säkra svensk handlingsfrihet och minimera säkerhetspolitiska risker/oklarheter.

Läs mer

I en redaktionell kommentar angrep vi försvarsminister Peter Hultqvists positiva användande av termen ”deterrence” (avskräckning) i ett tal i samband med premiären för Nya Gripen. Vi skrev: ”Avskräckning är supermaktens sätt att förklara att den är beredd att tillgripa vedergällning vid ett angrepp.” Ett bruk av termen avskräckning känner vi inte till från tidigare svenska säkerhetspolitiska utläggningar. Man har, i korrespondens med utgivarna av denna sajt, invänt att vi har satt likhetstecken mellan avskräckning och vedergällning. Så är det ju ej, som framgår av citatet ovan. Lika litet går avskräckning att jämställa med en försvarsmakts krigsavhållande förmåga generellt sett. Vi redovisar nedan ett utdrag ur en Wikipedia-artikel som klargör relationen mellan avskräckning och vedergällning eller hämnd (”retaliation”):

Läs mer