Redaktionen

Tidskriftskrönika

av

”Nato is fundamentally a military alliance”, säger USA:s Nato-ambassadör i Bryssel, pensionerade generallöjtnanten Douglas Lute i en intervju med The New Yorker . Han tillägger att det också är en politisk allians. Men grundläggande är alliansens militära uppgifter. Nato-staterna har olika politiska system och kulturer; primärt för sammanslutningen har varit att stå emot ett militärt hot från Sovjetunionen, idag från Ryssland.

Det är därför som artikel fem i det Nordatlantiska fördraget, om den ömsesidiga hjälpen i fall av angrepp på någon medlemsstat, är alliansens grundbult. Den har bara aktualiserats en enda gång, efter attentaten i New York och Washington 11/9 2001. Då var det USA som bad sina partners i alliansen om stöd i det så kallade kriget mot terrorn, med fokus på Afghanistan. Som ambassadören Lute själv antyder ligger det något av en historiens ironi i detta faktum, eftersom Atlantpaktens huvudsyfte har varit skyddet av den europeiska landmassan, inte att Europa skulle komma Amerika till undsättning.

Läs mer

Den nya militärstrategiska doktrinen – en uppgörelse med ”enveckasförsvaret”, Överste Hans Ilis-Alm, kustjagarna.se

av

…Den är vägledande för Försvarsmaktens personal, den är ett verktyg för att upplysa medarbetare i andra myndigheter inom totalförsvaret och sist men inte minst är den också ett instrument för att signalera till omvärlden hur Sverige avser att använda sitt försvar. Till skillnad från de två tidigare militärstrategiska doktrinerna, utgivna 2002 och 2011, är denna doktrin mer inriktande i sin karaktär. Den nya doktrinen innebär ett filosofiskt trendbrott för Försvarsmakten och den är mycket tydligt utformad utifrån de realiteter som föreligger. Det handlar om hur vi ska agera med vad vi har för att uppnå våra säkerhetspolitiska målsättningar. Därmed är den inte längre baserad på stormaktens principer för krigföring utan det är en doktrin utformad efter våra unika förutsättningar. Läs artikel

Niinistö om Finland och den internationella koalitionen mot IS, hbl.fi

av

…Den internationella koalitionen mot IS består av 28 länder, däribland Finland. Det finska bidraget har bestått av 50 militärutbildare i Erbil i norra Irak. Nu har man fattat beslut om att skicka ytterligare 50 soldater till en rådgivande och assisterande roll.

– De kommer att stationeras närmare fronten, så visst är det aningen farligare, men det är inte ett stridsuppdrag. De är där för att samla information och erfarenheter om hur man behöver utveckla den utbildning som de finska soldaterna ger kurdiska styrkor i Erbil.

Enligt Niinistö finns varken planer eller press från koalitionen att använda finska soldater i stridsuppdrag. Däremot har USA bett Finland bidra med försvarsmateriel.

– Vi fick en liknande förfrågan för ett år sedan och då svarade vi nej. Den nya förfrågan är under behandling och vi får se vad vi kan ge för svar. Svaret kommer inom kort, säger Niinistö som inte ville specificera exakt vilken typ av försvarsmateriel det handlar om.

– Generellt kan man säga att det kan handla om skyddsutrustning, reservdelar, patroner och vapen. Det finns flera alternativ….

 I en intervju för The New York Times sa Trump att han som president inte automatiskt skulle förbinda sig till att försvara Baltikum i händelse av ett angrepp.

– Det är svårt att föreställa att USA skulle vilja undergräva alliansens trovärdighet. Jag tror att det mest handlar om valsnack, säger Niinistö.Läs artikel

Plikt och personal i försvaret, överste Jan Wickbom

av

I antologin Försvaret främst (Celanders 2015) medverkade överste Jan Wickbom, legendarisk chef för I 19/P 5 i Boden, med ett förslag till ett framtidens försvarssystem i Sverige – vad han kallar den hårda kärnan (HK). Han har arbetat vidare på detta inom ramen för en pågående studie, ”Krigsvetenskap i det tjugoförsta seklet”, som Kungl. Krigsvetenskapsakademien har tagit initiativ till. Vi har fått författarens tillstånd att återge några delar av hans bidrag. Detta är att betrakta som work-in-progress.

Läs mer

Därför säger vi nej till Nato, Anders Österberg (S) ersättare utrikesutskottet och Alexandra Völker (S) ledamot försvarsutskottet, Folkbladet

av

…Natoförespråkarna använder ofta Ryssland som argument för att Sverige bör ansluta sig till försvarsalliansen. Att om vi får en konflikt i Baltikum riskerar Sverige att dras in i konflikten och då stå utan stöd.

Även vikten av att stå upp för och stötta länderna runt Östersjön används ofta som argument för varför Sverige ska gå med i Nato. Problemet med argumentationen är att ett svenskt medlemskap skulle få direkta konsekvenser för det säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen.

Om Sverige går med i Nato utan Finland, blir de en ö omgivna av Nato-länder och därmed mycket utsatta. Om Sverige och Finland går med tillsammans är sannolikheten stor att det bidrar till ökade spänningar i regionen.

Utvecklingen i Ryssland är klart oroväckande. Ett allt mer aggressivt militärt beteende i kombination med inskränkta friheter för media är ett par exempel. Men att rysskräcken används som medel för att lägga om hela Sveriges säkerhetspolitik är direkt oansvarigt. Läs artikel

A Hillary Clinton presidency could end up letting Isis and al-Qaeda off the hook, Patrick Cockburn, Independent

av

Hillary Clinton’s expected choice as Defence Secretary has just published a report on Syria which which makes for worrying reading. Its tactics would increase the likelihood of attacks like the one in Nice this week…

But Hillary Clinton’s expected choice as Defence Secretary, Michèle Flournoy, has just co-authored a report by the Centre for a New American Security (CNAS) in Washington that recommends that the destruction of Isis should no longer be the overriding objective of the US in Syria, but that equal priority should be given to taking military action against President Bashar al-Assad and the Syrian Army. A new pro-US armed opposition would be built up to fight Assad, Isis, al-Nusra and other al-Qaeda clones, a process that the report admits could take years – and “during that time the dangers posed by Isis will remain”. This is not a marginal opinion among hawks in Washington, as a recently leaked memo from 51 serving State Department officials argued very much the same thing.   Läs artikel

 

Wallström: Stoppa IS oljepengar, na.se

av

Utrikes- och försvarsministrar i den koalition av länder som kämpar mot IS avslutar på torsdagen sitt möte i Washington DC.Utrikesminister Margot Wallström (S) vill se ökade insatser mot terrorrörelsens slavhandel med flickor och stoppa IS oljeinkomster.

– När jag får ordet här senare tänker jag framhålla hur vi kan göra ännu mer för att komma åt oljeproduktion och att de säljer olja. Att de faktiskt bedriver trafficking, det är modern slavhandel med framför allt unga flickor. Vi behöver också göra mer när det gäller propagandan, säger Margot Wallström till TT.

Under mötet har koalitionens deltagarländer diskuterat de militära framgångarna mot IS.

– Framgångarna måste fortsätta, men måste också kombineras med politiska, humanitära och stabiliserande insatser i de här länderna. Folket måste se att de har fördelar av att kämpa mot Daesh, säger Margot Wallström. Läs artikel

Småstatens militära vägval, Robert Sundberg ledare i Dala-Demokraten

av

Sverige är en småstat som gjort olika militära vägval de senaste 500 åren. Några årtonden fram till 1980-talet fanns resurser att vara neutral. Nu är läget kärvare…

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) meddelade på torsdagen att Sverige ska öka de militärer som utbildar soldater i kampen mot IS/Daesh från 35 till 70. Dessutom ska ett möte hållas i Sverige 20 september rörande kampen mot IS/Daesh.

Hultqvist vill dock ha riksdagsbeslut för att öka nämnda militärer till 70. Han avser också ha samtal med andra partier om detta.

Det agerande Hultqvist och Sverige uppvisar med dessa besked är en småstats ambition att hålla sig väl med större stater, främst USA. Nu när Sveriges militär är mindre än på länge och Sverige inte är med i en försvarsallians, Nato, blir ageranden som detta viktiga.

USA, men även andra större länder, vill ha hjälp i striden mot IS/Daesh. Sverige visar då med att hålla ett möte i landet och med upptrappningen av militära rådgivare sin goda vilja att göra som främst USA vill.

Men agerandet är inte riskfritt. Med ökat försvars- och säkerhetspolitiskt agerande utomlands, som inte är sanktionerat av FN, inleder Sverige militära ageranden som Sverige inte gjort förr efter 1945. Det utsätter Sverige för risk för våld, och döda och skadade svenskar, till följd av motåtgärder från de som Sverige bekämpar. Läs ledaren

Sverige och koalitionen mot IS

av

Försvarsminister Peter Hultqvist meddelade den 20 juli att Sverige har erbjudit sig att stå som värd för ett möte den 20 september i Stockholm på ”policy director-nivå”, en hög tjänstemanna¬nivå på försvarsdepartementen, för hela den USA-ledda koalitionen mot Islamiska staten.
Försvarsministern säger vidare att Sverige är berett att dubbla sin trupp i norra Irak, från 35 till 70 personer, om riksdagen beslutar så.
Sverige gick med i koalitionen genom ett beslut i riksdagen i slutet av 2014. Det gällde icke stridande personal som stöd främst till de kurdiska styrkorna i norra Irak. Riksdagen beslöt om fortsatt svensk trupp i slutet av 2015.
Enligt regeringens proposition till riksdagen förra året (2015/16:40) är den svenska militärens uppgift att ge rådgivning till och träna de irakiska försvarsstyrkorna i bland annat vapenhantering, sjukvård, försvarsstrid, strid i bebyggelse samt detektering av improviserade sprängladdningar.
Koalitionen mot IS är en lös sammanslutning av över 60 stater, varav, 25 deltar på olika sätt med militärt stöd i Irak och Syrien. Koalitionen leds av USA:s centralkommando i Tampa, Florida, men den svenska styrkan står, enligt vad regeringen skriver i propositionen, under svensk nationell ledning och kontroll. Dock sker nödvändig koordinering ”i samverkan med andra aktörer i insatsområdet”.

Läs mer

Rysk mediemanipulation ett allt större hot mot Sverige – ledarredaktionen har träffat Peter Hultqvist (S), dt.se

av

Rysk aktivitet för att vilseleda och skapa splittring i samhället ökar.* Utmaningen för det öppna demokratiska samhället att hantera informationskriget kommer att kvarstå länge. * Sverige är bara i början att rusta upp det psykologiska förvaret och har lång väg att gå…

– I rysk militärdoktrin ser man informationsarenan för det som man betecknar som krigföring. Det ger det en väldigt speciell dimension, säger Peter Hultqvist (S).

Påverkansoperationer har funnits länge i rysk tradition. Mycket går ut på att splittra, försvaga, förvirra, skapa tvekan och undergräva förtroendet hos befolkningen mot regeringen. I Sverige blev det först uppmärksammat för en bredare allmänhet i samband med Rysslands olagliga annektering av Krim…

I samband med debatten om värdlandsavtalet med Nato gick försvarsministern till hårt angrepp mot det han kallade lögn och förbannad dikt. Debatten innehåll påståenden som ”nu kommer kärnvapen till din kommun”. I sak handlar det om ett administrativt avtal som underlättar övningar samt att ta emot eller ge hjälp i kristid, efter beslut av Sveriges regering. Läs intervjun

 

När Sveriges sak var vår – övertygande resonemang, recension av Nils Fredrik Aurelius, Östra Småland

av

Gjorde Sverige skamliga eftergifter under andra världskriget, eller drev vi en förnuftig, pragmatisk politik som räddade landet från krig och ockupation?

Den skotske historikern John Gilmour argumenterar bestämt för det senare: ”Klokt nog såg Sverige till sina egna intressen och avvisade de egennyttiga och uppenbart opålitliga krigförande makternas förmyndarskap.”

I en uppmärksammad bok, som nu finns på svenska, skildrar han initierat krigsårens diplomati, handel och politik, men också hur beredskapstiden förändrade samhället, inte minst kvinnans ställning. Läs recensionen

Afghanistaninsatsens effekt på det nationella försvaret, Lars-Gunnar Liljestrand

av

Den 15 juni i år presenterade FOI (Totalförsvaret forskningsinstitut) sin rapport om hur det svenska försvaret har påverkats av insatsen i Afghanistan.

Rapporten Det är på riktigt nu! går igenom effekterna på försvaret av den tolv år långa insatsen 2002–2014 och hur effektivitet och kapacitet påverkas.

I direktiven från regeringen står:

”Analysen ska omfatta påverkan på Försvarsmakten, såväl när det gäller det nationella försvaret som myndighetens förmåga att genomföra operationer i och utanför Sveriges närområde.”

Från politiskt håll har insatsen i Afghanistan motiverats på flera sätt. Förutom att den skulle gälla lojalitet med USA, terroristbekämpning, kvinnors rättigheter, demokrati med mera har också förts fram att Sveriges säkerhet bäst försvarades genom svenska Isaf-styrkan i Hindukush, då vi i Europa annars kunde drabbas av samma terroristattentat som USA den 11 september 2001.

När Sverige gick med i kriget i början av 2002 ansåg dåvarande ÖB att insatsen skulle vara ett bra sätt att stridsträna svenska soldater.

Läs mer