Redaktionen

Republikens president Sauli Niinistö träffade Sveriges statsminister Stefan Löfven i Stockholm lördagen den 30 april…

Under mötet diskuterades också den Natoutredning som nyligen offentliggjorts i Finland. President Niinistö kommenterade den färska utredningen i en intervju med Yle strax efter mötet med statsminister Löfven.

”Jag anser att utredningen är ganska bra. När man läser den mot bakgrund av tidigare redogörelser och uppdateringar får man nog en rätt bra bild av var Finland befinner sig just nu.”  I rapporten öppnar man enligt presidenten upp ”rätt många” frågor och omständigheter kring ett medlemskap eller icke-medlemskap i Nato.

Enligt president Niinistö fattar Finland och Sverige självständiga beslut om medlemskap, i det fall att de vill och har behov av att fatta beslut i frågan. Frågan om en samordnad medlemskapsprocess kommenterade presidenten på teoretisk nivå. ”Något sådant kan naturligtvis endast genomföras om folkopinionen i vartdera landet lutar åt det hållet. Så går det till i demokratier, enligt min uppfattning.”Läs pressmeddelande

…Vi har i vårt land haft lyckan att i tvåhundra år slippa krigets helvete och i stället kunnat ägna oss åt fredligt samhällsbygge.

Själva förutsättningen för denna lyckosamma svenska neutralitetspolitik har varit vår militära alliansfrihet och att vi haft regeringar som sett till att hålla oss utanför krigen i vår omvärld. Samt, förstås, att vi haft ett militärt försvar med uppgift just att försvara vårt eget territorium och avskräcka främmande makter från angrepp, vilket i sin tur gjort vår neutralitetssträvan trovärdig i omvärldens ögon och vårt försvar av folkrätten och FN-stadgan till ett stöd även för andra småstater i världen.

Men de senaste decennierna har det dessvärre blåst helt andra vindar. Det svenska försvaret har rustats ner och värnplikten avskaffats, nedrustningen har samtidigt varit en omrustning, en övergång från folkförankrat försvar av det egna landet (så kallat invasionsförsvar) till ett insats- och yrkesförsvar med främsta uppgift att delta i olika, mer eller mindre tvivelaktiga, krigsinsatser utomlands. Samarbetet med militäralliansen Nato har blivit allt intensivare och intimare och neutralitetspolitiken, som en följd därav, överspelad och omöjliggjord. Ja, i dag finns det rentav en högljudd politisk opinion som förordar svenskt Natomedlemskap. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistö träffade Sveriges statsminister Stefan Löfven i Stockholm lördagen den 30 april.

President Niinistö och statsminister Löfven diskuterade säkerhetssituationen i Östersjön och Nordeuropa samt samarbetet mellan länderna i fråga om utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Det kommande toppmötet i Washington togs också upp. De nordiska statscheferna träffar USA:s president Barack Obama den 13 maj. Läs pressmeddelande

…– Vi har fått en blockskiljande debatt om ett medlemskap i Nato. Så här är det: vi samarbetar och samövar med Nato. Men det är en sak. Medlemskap är något helt annat. Den militära alliansfriheten är viktigare än på länge i en tid då spänningarna ökar i Europa. Är det någon som tror att Natomedlemskap bidrar till avspänning? frågar sig Margot Wallström retorisk.

– Ett Natomedlemskap vore fel väg att gå. Vi är och ska vara militärt alliansfria, sade hon.

Läs artikel

President Sauli Niinistö säger att det inte finns någon ödesgemenskap mellan Finland och Sverige som för dem tillsammans och samtidigt in i Nato. Han påpekar att bägge länderna fattar sina självständiga beslut i frågan.

– Vi har inget sådant automatiskt gemensamt öde att den ena omedelbart gör lika om den andra beslutar sig för att gå med i Nato. Tvärtom, det ser ut som om beslutsprocessen är rätt så komplicerad, sade Niinistö i en intervju för Yle.

Natoutredningen visar att Finland och Sverige gjorde klokast i att ansluta sig tillsammans i fall av anslutning. Finlands ställning blir oskyddad om någondera parten går med allena.

Presidenten står fast vid sin Natoåsikt även efter att ha bekantat sig med rapporten.

– Min ståndpunkt är att vi inte har något behov av att ändra på vår rådande politik, säger Niinistö. Läs artikel

Den internationella spänningen i Östersjön har stigit, anser Vänsterförbundets ordförande Paavo Arhinmäki som uppträdde i Yles program Morgonettan i lördags. Ett medlemskap i Nato skulle inte lätta upp spänningen – tvärtom.

– Det behövs alliansfria länder i världen. De behövs som medlare i konflikter, konstaterade han.

Han ser inte att Finland skulle få någon nytta av att vara medlem i Nato.

– Det är ekonomiska förbindelser, samarbete och diplomati, som avgör. Ryssland borde fås tillbaka in i det internationella samfundet. Läs intervun

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) beskriver den färska Natorapporten som ett lysande underlag för fortsatta diskussioner.

Soini påpekar ändå att rapporten slår fast vad de fyra experter som skrivit den tycker och att regeringen fattar sina egna beslut utgående från den. Hur Ryssland skulle reagera på ett finskt Natomedlemskap är enligt Soini ren spekulation och omöjligt att förutspå.

– Finland fattar alltid sina egna beslut utgående från sitt eget utgångsläge, säger Soini. Läs artikel

…– Jag tycker att det var väldigt onödigt och opåtalat. Vi i Sverige fattar själva våra beslut om vår försvars- och säkerhetspolitik. Inget annat land styr det åt oss, vi gör det själva, säger statsminister Stefan Löfven…

Kommer du gå vidare formellt på något sätt med det här?

– Det här vet Moskva sedan länge, det är ingen nyhet det här. Det var förvånande och, menar jag, opåtalat den kommentaren från den ryske utrikesministern. Vi är alliansfria, det har tjänat oss väl. Vi fattar själva våra beslut och vi behöver inget påtalande från någon annan om vilka beslut vi ska ta. Läs artikel

Sverige planerar inte någon motsvarande Natoutredning som den som presenterades i Finland på fredagen. En utvärdering skulle redan i sig vara en säkerhetspolitisk signal, enligt försvarsminister Peter Hultqvist.

– Vi har från vår sida inte varit beredda att utvärdera den militära alliansfriheten, för vi vill inte sända nån signal åt någon att vi är på väg att lämna det på något sätt. Det är vår säkerhetspolitiska grund och där står vi, fastslår Hultqvist i en kommentar till Yle Nyheter. Han framhåller också att den militära alliansfriheten är grunden för Sveriges och Finlands säkerhetspolitiska samarbete och att det inte är aktuellt att ändra på det.

– Mellan statsministrarna har man markerat både på den svenska och den finska sidan att det inte är aktuellt att ändra den militära alliansfriheten utan att det är det som är plattformen också för vårt fortsatta samarbete. Om man skulle förändra den finska säkerhetspolitiska grunden så får det en geopolitiskt väldigt stark effekt i Norden, säger Hultqvist. Läs artikel