Redaktionen

Försvarsmakten planerar att använda värnpliktiga för att avvärja ett eventuellt överraskande anfall, skriver Helsingin Sanomat. Enligt tidningens uppgifter förbereder Armens stab direktiv om detta till truppförbanden. I dag är det endast stampersonalen som har jour med tanke på ett överraskande anfall.

På huvudstaben ville man varken förneka eller bekräfta uppgiften. Försvarsmaktens beredskapschef brigadgeneral Markku Myllykangas betonade dock att några ändringar i utbildningen av värnpliktiga inte planeras. Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) ville inte heller kommentera saken eller säga i vilket skede av utbildningen beväringar kan skickas ut i krig.

– Försvarsmakten gör sina egna värderingar. Utbildningen bör vara tillräcklig. Det varierar beroende på utbildningsgrenen, sade Niinistö. (FNB). Läs artikel

Following consultations with Russia, we have agreed to hold a meeting of the NATO-Russia Council at Ambassadorial level.

This meeting will take place in the next two weeks at the NATQ headquarters in Brussels. The NATO-Russia Council will discuss the crisis in and around Ukraine and the need to fully implement the Minsk Agreements. We will discuss military activities, with particular focus on transparency and risk reduction. We will also address the security situation in Afghanistan, including regional terrorist threats.

This meeting is the continuation of our political dialogue, as agreed by NATO Heads of State and Government. At the same time, there will be no return to business as usual until Russia again respects international law. Läs pressmeddelande

Vi länkar här till en artikel som har intresse även om den publicerades för ett år sedan.

Bland de finska säkerhetsforskarna finns diametralt olika åsikter om Nato. Doktorerna Pauli Järvenpää och Pekka Visuri som ligger så långt ifrån varandra som man kan komma i Natofrågan, möttes i går vid Kadettkårens debatt.

id förra årets distriktskongress i Kiruna krävde S i Norrbotten mer action i Barentssamarbetet. Det ska bli intressant att se vad utrikesminister Margot Wallström säger om kravet under dagens besök vid S-distriktskongressen i Piteå.

Barentssamarbetet borde vara högprioriterat i svensk utrikes- och säkerhetspolitik.

Barents är ett av världens rikaste råvaruområden med fantastiska tillgångar. Det rymmer olja, gas, vattenkraft, fisk, malm, mineraler, skog och mycket annat . Läs ledaren

Nyligen har Militärstrategisk doktrin för Sveriges militära försvarsläppts i sin uppdaterade version. Den nya utgåvan är utvecklad på flera områden och ersätter den tidigare från 2012. Doktrinen innehåller viktiga skrivningar om tröskeleffekter, folkförankring, totalförsvar och en bredare hotbild med allt större tyngdpunkt på påverkansoperationer och cyberangrepp. Den är väl värd att läsa (ännu ej tillgänglig på nätet).

Men den nya utgåvan innehåller även ett genomgående tankefel i formuleringen av Sveriges militärstrategiska koncept som är mycket olyckligt och kan komma att få ödesdigra konsekvenser: ”Väpnat angrepp ska mötas snabbt i syfte att vinna tid och skapa handlingsfrihet. Därefter ska försvarsoperationer syfta till; att tillsammans med andra vinna kriget alternativt enskilt undvika att förlora.”– Militärstrategisk doktrin 2016, sid 38. Läs artikel

Sverige har valt en samarbetslinje, det handlar inte om en smygande doktrinförskjutning. Vi är pragmatiska nog att inse att vi i dessa oroliga tider måste samarbeta med andra för att kunna försvara våra värderingar om demokrati, fred och individuell frihet.

Det skriver Åsa Lindestam (S), vice ordförande i försvarsutskottet, och Kenneth G Forslund (S), ordförande i utrikesutskottet, med anledning av debatten om värdlandsavtalet med Nato.

Statsminister Stefan Löfven har i regeringsförklaringen tydligt deklarerat att Sverige är och fortsatt ska vara militärt alliansfritt. Detta står också i inledningen i försvarsbeslutet. Att vara militärt alliansfri betyder inte att vi har valt en isoleringslinje. Sverige har valt en samarbetslinje som gör att vi har möjlighet att höja vår militära förmåga genom de samarbeten vi har med olika länder och organisationer. Detta är ingen smygande doktrinförskjutning. Läs artikel

Det är viktigt att bidra till avspänning i det militärt strategiska område där Sverige befinner sig. Vad gäller värdlandsavtalet saknas en grundläggande utredning och analys om avtalets egentliga betydelse för Sveriges fortsatta militära alliansfrihet. Den svenska traditionen är att förankra alla tyngre säkerhetspolitiska ställningstaganden i riksdagen. Vi vill därför att värdlandsavtalet enbart ska kunna aktiveras genom ett beslut av riksdagen, inte regeringen. Även att en bred utredning tillsätts kring samtliga konsekvenser av vad värdlandsavtalet kan innebära för Sverige.

Mikael Jansson, försvarspolitisk talesperson kommenterar:

– Det är förvånande att försvarsministern verkar ta så lätt på denna fråga som många säkerhetspolitiska bedömare anser vara av stor vikt och dessutom svårbedömd. Det krävs en grundlig utredning kring samtliga konsekvenser av vad värdlandsavtalet kan innebära. Inte minst för vår fortsatta militära alliansfrihet och de säkerhetspolitiska risker som kommer till följd av ett sådant avtal.

– Att regeringen eller dess ombud, utan godkännande av riksdagen ska kunna besluta om utländsk militär verksamhet i Sverige, inom ramen för avtalet, ger oproportionerligt stor makt till regeringen och det kan vi inte ställa oss bakom. Läs pressmeddelandet

Lännen Media skriver att USA placerar två brigader i Baltikum med upp till 9000 soldater. De nya brigaderna ska kunna sättas i strid på några dagars varsel. Hittills har den amerikanska närvaron bestått av ett kompani på ungefär 150 man per land i Estland, Lettland och Litauen…

Försvarsminister Jussi Niinistö säger till Lännen Media att utvecklingen gynnar också Finland. – Det här är Natos och USAs signal åt Ryssland att de tar försvaret av Baltikum på allvar, säger han och tillägger att det är bra också för Finland.

Men det finns en risk för ny upprustning i hela regionen, menar han. Läs artikel