Väst och öst är konstruktioner, Anders Björnsson

 

Länder ligger där de ligger, men de geografiska indelningarna skiftar. De har med maktpolitiska realiteter att göra. Ibland görs gränsregleringar, ibland flyttas människor. De kulturella olikheterna är betydligt svårare att särskilja.

Vad betyder det att Sverige är ett västland? För hundra år sedan hade man inte förstått frågan. Sverige hörde till Nordeuropa, liksom Ryssland. Kulturellt men även politiskt fanns en affinitet med Tyskland. Tyskland var inget västland, det var en centralmakt. (Hade sin Kultur, ingick inte i någon ”civilisation”.)

Läs mer

SD-motion om värdlandsavtalet

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår Proposition 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samförståndsavtalet om värdlandsstöd bör sägas upp och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värdlandsavtalet enbart ska kunna aktiveras genom beslut av riksdagen och inte av regeringen och tillkännager detta för regeringen. Läs motionen

Vänsterpartiets motion om värdlandsavtalet

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår regeringens proposition 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd.

 Inledning

Vänsterpartiet motsätter sig bestämt att samförståndsavtalet om värdlandsstöd med tillhörande tilläggsprotokoll godkänns. Avtalet minskar trovärdigheten i vår militära alliansfrihet och ger inga garantier för en ökad militär säkerhet för Sverige. Tvärtom kommer eventuella Natostyrkor, med bas på svenskt territorium, att öka spänningen i vårt närområde och ytterligare minska möjligheterna att bedriva en självständig utrikespolitik. I och med en ökad närhet till Nato riskerar Sverige att dras in i förödande krig och konflikter. Vi menar att riksdagen bör avslå regeringens proposition och därmed även samförståndsavtalet om värdlandsstöd med Nato, liksom det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA. Läs motionen

 

Vi måste samtala med Ryssland, Torsten Kälvemark, Mänsklig Säkerhet

Den fortfarande ständigt resande Carl Bildt var nyligen i Ryssland. Där träffade han bland annat företrädare för presidentadministrationen i Kreml. På sin blogg Alla dessa dagar gjorde han i sammanhanget några intressanta reflektioner. Han pekar där på Rysslands uppenbara ekonomiska problem och ett med åren tilltagande auktoritärt styre. De förhoppningar han för ett par decennier sedan hade om en mer demokratisk utveckling har inte besannats. Men han understryker samtidigt vikten av samtal trots dagens politiska motsättningar:I dag är Ryssland i mångt och mycket ett oberäkneligt land där det är svårt att undgå intrycket av att en regim som badar i machonationalism kommer att bli mer beroende av militära äventyr för att bibehålla sin ställning.

Och i detta ligger alldeles självklart betydande risker – allra främst för Ryssland självt.

Men trots – eller kanske på grund av – detta förblir det viktigt att ha nära kontakt och också dialog med detta Ryssland. Läs artikel

Norskt flyg i svenskt luftrum utan giltigt tillstånd, Försvarsmakten 7april

HÖGKVARTERET
Den 5 april flög ett norskt statsluftfartyg in på svenskt territorium utan giltigt diplomatiskt tillstånd vilket formellt sett betraktas som en kränkning.
Planet som är av typen CL-60 är inhyrt av norska regeringen och flög från Gardemoen till Ciampino i Italien och passerade svenskt luftrum på vägen. Norge har ett årstillstånd, men det gäller inte för denna flygplanstyp och detta missförstånd har bidragit till incidenten.

Försvarsmakten har lämnat över en rapport om händelsen till regeringskansliet. Läs meddelande

Återremiss är det enda raka! Jan Karlsson , Britta Lindholm i Dalarnas Tidning

Regeringen har nu lagt propositionen för godkännande av värdlandsstödsavtal med Nato. Ingen säkerhetspolitisk konsekvensanalys är gjord. Kritikerna hävdar att avtalet öppnar för kärnvapen på svensk mark och att Nato kan anlägga baser för anfall mot exempelvis Baltikum utgående från svenskt territorium.

I avtalet står: ”Detta samförståndsavtal är avsett att överensstämma med Natos doktrin och principer”. Men, i Natos doktrin och strategi ingår kärnvapen som integrerad del. I ingressen i propositionen sägs i och för sig: ”Kärnvapen får inte placeras på svenskt territorium”. Detta har Sverige i decennier tydligt markerat till omvärlden Det är oklart om denna text är avsedd att tysta de svenska kritikerna eller om den har någon juridisk bärighet. Läs artikel

Till Sveriges statsminister, uttalande från årsmötet i Svenska FN-förbundets Daladistrikt den 20 mars 2016

Vi är oroliga att det Värdlandsavtal med Nato som riksdagen ska rösta om i maj försämrar säkerhetsläget i Östersjöområdet, skärper konflikten mellan Nato och Ryssland och ökar risken för ett förödande storkrig.

Vi begär därför svar från statsministern på följande fråga:Kommer du att föreslå ett beslut som:

1. Förbjuder att kärnvapen under några omständigheter placeras på svenskt territorium.

2. Klargör att avtalets skrivningar inte kan tolkas som Nato-baser på svensk mark.

3. Utesluter att befälsrätten över svensk trupp kan överföras till Nato. Läs uttalandet i Dala-Demokraten

Inga svenska vapen till väpnad konflikt, Per Boström

Angående regeringens proposition, 2015/16:153, Stöd till Frankrike med försvarsmateriel.

Propositionen inleds med: ”Efter terroristdåden i Frankrike den 13 november 2015 begärde Frankrike stöd enligt artikel 42.7 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) i kampen mot Daesh. Begäran avser bl.a. stöd med försvarsmateriel i form av ammunition.”
Regeringen begär riksdagens tillstånd att under 2016 få besluta om att få ”överlåta sådan försvarsmateriel som kan avvaras av Försvarsmakten för en begränsad tid och att disponera försäljningsintäkterna för anskaffning av materiel motsvarande den som säljs”.

Läs mer

Natos spaningsplan får passera genom Sverige, svt.se

Natos så kallade AWACS-plan som nyligen fått utökat tillstånd att passera genom Sverige kan göra teknisk signalspaning. Det avslöjar en av deras högsta befälhavare för SVT. Men ingen radar eller signalspaning sker under passagerna – trots en spaningsräckvidd på minst 400 kilometer, säger befälhavaren. Det är överstelöjtnant Ed Spinelli som avslöjar för SVT att Natos AWACS-flygplan även kan signalspana. Han är befälhavare för en av Natos AWACS-divisioner. Det är tidigare känt att planen har stridsledning ombord och att de spanar med radar. Den officiella räckvidden för spaningen är minst 400 kilometer.

– Den är väldigt ingående. Hur långt vi kan se är hemligstämplat, men det handlar om avsevärda avstånd. Den elektroniska spaningen handlar delvis om att ge möjlighet till identifikation, säger Ed Spinelli. Läs artikel

Tillståndet för AWACS-planen har kommenterats på denna sajt.

Alliansfriheten kostar

Robert Sundberg skriver i Dala-Demokraten om betydelsen av att Sverige står på egna ben och visar att vi kan försvara vårt territorium med eget försvar. Sundberg hänvisar till försvarsuppgörelsen i fjol och menar att den var ett trendbrott som innebär en ökad satsning på försvaret. Nu har det dock visat sig att materialbeställningarna kostar mer än beräknat, så att vidareutvecklingen av JAS och den nya ubåten äter upp del av anslaget som skulle gå till fler soldater.

Problemet med Nato-medlemskap är inte att försvarsanslagen då ökar, utan det rör frågan om bästa sättet för Sverige att stå utanför krig och konflikter. Försvararna av Sveriges alliansfrihet måste inse att det krävs mer pengar till försvaret för att vi trovärdigt skall kunna hävda vårt territorium.

 

Robert Sundberg: Den ledande republikanska presidentkandidaten i USA, Donald Trump, säger att andra länder än USA måste betala mer i Nato. Det är ett tufft budskap för anhängarna av svenskt inträde i denna militärallians.

Natoanhängarna är främst borgerliga och har senaste året tyckt sig få vind i seglen. De tycker att Rysslands ökade utrikespolitiska aggressivitet, med kränkningar av svenskt territorium i luftrummet, ger argument för Natoanslutning. Läs ledaren i Dala-Demokraten

Översikt över Finlands säkerhetspolitiska samarbete, valtioneuvosto.fi/

Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott har tagit del av en översikt över Finlands säkerhetspolitiska samarbete. Översikten har utarbetats vid utrikesministeriet, och republikens presidents kansli, statsrådets kansli och försvarsministeriet har bistått med kommentarer och sakkunnighjälp.

När utskottet tog del av översikten konstaterade det att översikten i enlighet med uppdraget är begränsad till sin natur och endast behandlar Finlands säkerhets- och försvarspolitiska samarbete med olika institutioner och stater utifrån de gällande riktlinjerna. Den är inte en Natoutredning och behandlar inte heller frågor som gäller den s.k. övergipande säkerheten.

Målsättningen är att översikten ska främja diskussioner om Finlands säkerhet. Översikten är särskilt aktuell på grund av det rådande internationella läget, som präglas av ökad osäkerhet och ansträngda relationer mellan staterna. Ryssland har genom sitt agerande i Ukraina brutit mot internationell rätt och mot grundprinciperna för den europeiska säkerheten. Förenta staterna och EU har på grund av detta påfört Ryssland sanktioner som man hoppas ska leda till att landet ändrar sin politik. Relationerna mellan Ryssland och västländerna präglas nu av misstroende och utsikterna för samarbete har försvagats. Finland hoppas att det ska finnas förutsättningar för att få till stånd en förbättring av situationen, men det är möjligt att den förblir problematisk en lång tid framöver. Läs pressmeddelandet

 

Månadens citat, Horace Engdahl

– Jag är från en officersfamilj, säger Horace Engdahl. Jag har själv varit värnpliktig officer och repövat vart tredje år till 45-årsåldern när jag inte längre var till någon nytta. Jag är inte pacifist, så enkelt är det. Folkrätten ställer kravet på varje nation att de ska kunna försvara sitt territorium. Det kan inte vi och det tycker jag är en brist. Men jag är inte rabiat, ens när det gäller Ryssland. De tongångar som hörs är rätt hysteriska. Man får inte återgå till Kalla kriget-retoriken utan försöka utveckla möjligheten till dialog även med en sådan stat. (Från intervju i DN påskafton)