Redaktionen

Än så länge har bara hälften av de 150 tjänsterna vid det nya pansarskyttekompaniet på Gotland fyllts.

De första soldaterna rycker in 25 juli men rekryteringen påbörjades redan i november – en ovanligt utdragen tid i försvarssammanhang.

– Tidigare har vi bara haft ett par månader, säger rekryteringskoordinatorn Linda Tengdahl. Därför tycker hon det är svårt att veta hur hon ska vara nöjd med intresset eller inte. Många kanske väntar med att lämna in sin ansökan. – Det vi vet är att på våren söks det mer. Läs artikel

Stig Henriksson m.fl. (V)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i stället för att sända svenska soldater i EU:s och Natos stridsgrupper bör bidra till att öka FN:s möjlighet att agera fredsbevarande och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen avslår regeringens proposition 2015/16:122 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands.

2 Inledning

Regeringen har lagt fram propositionen 2015/16:122 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Där föreslås att lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet ska ändras så att regeringen ges möjlighet att sända väpnad styrka utomlands för all typ av utbildning inom ramen för internationellt militärt samarbete. I dag krävs att en sådan utbildning syftar till fredsfrämjande arbete. Den föreslagna förändringen skulle innebära att den nuvarande begränsningen tas bort. Läs motionen

Tre riksdagsledamöter Allan Widman (L), Hans Wallmark (M) och Micael Oscarsson (KD) skriver i en motion att man yrkar på att ”Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i budgetpropositionen årligen bör återkomma till riksdagen med redogörelse för den övning och utbildning som genomförts och vilka förmågehöjande effekter som uppnåtts av denna och tillkännager detta för regeringen”. Det är en rimlig begäran. Svenska försvarsmakten har deltagit i en rad Natoövningar under senare år utan att regeringen på ett tillfredsställandet sätt förklarat hur deltagandet kan stärka förmågan att skydda svenskt territorium och det har heller inte presenterats någon utvärdering av övningarna.
I grundfrågan om vad försvaret skall användas till hänvisar de tre motionärerna till Sveriges ensidiga solidaritetsförklaring som kan användas för att motivera militära insatser i Baltikum. Det svenska försvaret behöver stärkas och deltagandet i internationella övningar behöver utvärderas. Men hela syfte med försvaret måste vara att värna svenskt territorium inte att skräddarsys för Nato-insatser. Läs motionen

Beväringarnas försvarsvilja och tjänstgöringsmotivation ökar fortfarande, framgår det av slutenkäterna för de beväringar som hemförlovades i september och i december 2015. Förvarsmakten utvecklar fortgående sin verksamhet på basis av responsenkäterna.

Försvarsviljans nationella medelvärde låg på 4,2 på en skala från noll till fem. Medelvärdet låg under många år på 4,0 varefter det så småningom stigit till den nuvarande nivån. Även tjänstgöringsmotivationen har stigit sedan nivån år 2010, som var 3,2. På basis av den omfattande responsen har den nu värdet 3,6. På längre sikt har beväringarnas respons över försvarsmaktens utbildningskultur och utbildningens kvalitet samt personalens jämte beväringschefernas verksamhet ständigt förbättrats. Personalen fick vitsordet 4,2, officersaspiranterna 4,0 och gruppcheferna 3,8.

Försvarsmakten kommandochef, brigadgeneral Kim Mattsson menar att en av många målsättningar i försvarsmaktsreformen, som körde igång år 2010, var att höja soldaternas försvarsvilja.– Man har satsat på utbildningen, gjort den angenämare bland annat genom att öka antalet utbildare samt genom bruket av simulatorer. En angenäm utbildning ökar för sin del tron på den egna förmågan, något som också märks i ökad försvarsvilja, konstaterar Mattsson. Läs artikel