Den välinformerade skribenten Janerik Larsson ger oss fortlöpande initierade orienteringar om trender inom världspolitiken, och särskilt i amerikansk politik. Det han skriver tillhör det omistliga. Naturligtvis är han Amerika-vän, liksom säkerligen en betryggande majoritet av Sveriges befolkning, men han tillhör inte korsfararna och han avstår från råsopar. Hans attityd till tänkbara utvecklingsvägar är den övertygade liberalens. Han vill inte veta av maktpolitik.
Redaktionen
Mats Johansson – mot det ”onda imperiet”, Per Blomquist
Den 7 mars 2016 ordnade Försvarsutbildarna i Skövde en föreläsning som skulle handla om Ryssland, försvaret och det nya kalla kriget. Intressant med tanke på att föreläsaren var redaktören och politikern Mats Johansson (MJ). Äntligen en som kan föreläsa med Gösta Bohmans gedigna bakgrund, tänkte jag.
Vi var en liten skara – cirka 20 personer – som var samlade och fick inledningsvis ta del av föreläsarens gedigna internationella erfarenheter och fick också veta att han skrivit en lång rad böcker. Intressant! Nu skulle han föreläsa med boken Kalla kriget 2.1.Onda imperiets återkomst som bakgrund.
ÖB-ämbetet, Carl Björeman
Tidningen Expressen har å sistone, på ledarplats, riktat uppmärksamheten på ÖB-ämbetet och dess två senaste innehavare, generalerna Sverker Göranson och Micael Bydén.
Rubrikerna har sannolikt lockat många att läsa vidare. 20 februari: ”Sverker Göranson sölar ner ÖB-ämbetet.” Som motiv anförde Expressen bland annat följande: ”Sverker Göransons hopp från ÖB-post till försvarsindustrin [SAAB] är snaskigt. Det luktar bananrepublik. I ett TT-telegram 20 februari 2012 stod att läsa: ’ÖB Sverker Göranson vill ha 60–80 nya Jas Gripenplan. Men han vill inte säga vad det kostar. Det blir dyrt, säger han.’”
Till frågan om svensk psykologisk krigföring – en bokrecension, Anders Björnsson
Ubåtsfrågan har länge utgjort en belastning för den svenska säkerhetspolitiken. Mest besvärande är att den svenska marina beredskapen synbarligen inte har haft till syfte att värna gränsförsvaret och fånga kränkande undervattensfarkoster som uppdagats. Enstaka sjunkbomber har skjutits men långt ifrån i den omfattning som hade krävts för att sänka en främmande ubåt i svenska farvatten eller för att tvinga upp den till ytan.
Tvärtom talar mycket – eller säg gärna alltför mycket – för att personer högst upp i den marina beslutskedjan, och i strid mot gällande förordningar, genom eldförbud under kritiska skeden i ubåtsjakten aktivt har förhindrat en sådan utgång. Lars-Gunnar Liljestrand har belyst saken i sitt bidrag till antologin Försvaret främst (2015), och han har med all rätt understrukit att detta – och inte eventuell nationalitetsbestämning – måste vara kärnfrågan i en politisk bedömning av den svenska ubåtshistoriken.
Vi har inte glömt Krim, nordiska och baltiska utrikesministrar , formin.finland.fi
Ryssland måste ställas till svars, skriver nordiska och baltiska utrikesministrar i samband med årsdagen av den olagliga annekteringen av Krimhalvön.
I dag är det två år sedan Ryssland olagligen annekterade Krim och Sevastopol. Annekteringen markerade början på Rysslands pågående angrepp på Ukrainas territoriella identitet och utgör den mest uppenbara kränkningen på flera årtionden av FN-stadgan, internationell rätt samt en överträdelse av de nyckeldokument som ligger till grund för säkerhetsordningen i Europa, till exempel Helsingforsslutakten och Parisstadgan.
Sedan dess har människorättsläget i Krim försämrats katastrofalt. Invånare på Krimhalvön tvingas skaffa ryskt medborgarskap. Det finns mängder av rapporter om tortyr och misshandel av etniska ukrainare och personer från den tatariska folkgruppen. Det ukrainska språket utsätts för starka påtryckningar och mediefriheten begränsas.Läs artikel
En kommentar om förtroende, Per Blomqvist
Har tagit del av Anders Björnssons förträffliga artikel om förtroende sett i ett historiskt perspektiv. Tack!
Under mitt långa liv som jägarsoldat var förtroendeskapande ett återkommande tema. Vi uppträdde – eller bättre uttryckt: vi fanns – över ytor som främst bestämdes av samhällets infrastruktur, där bataljonens ledning och underhållsdepå var en väsentlig geografisk plats. Strid söktes av små enheter, grupp till pluton, på platser där en motståndare fanns. Där tog det lång tid att fastställa dennes styrka och svagheter. De senare söktes och utsattes för överfall.
Angående förtroende, Anders Björnsson
Förtroende eller tillit, ”trust”, är en term som allt oftare återkommer i den samhällsvetenskapliga litteraturen. Den rör primärt relationen mellan stat och medborgare, men också den medborgare emellan. För att man ska kunna göra rationella val, och någorlunda beräkna deras utfall, får det inte finnas för mycket slagg som stör kalkylen.
Också i affärslivet är förtroenderelationer en väsentlig komponent. Man ska kunna lita på att inte bli lurad, och då kan man inte själv vara en bedragare. Korruption och gangsterism gör det svårare för den hederliga affärsmannen att uppnå uppsatta mål; och verksamheten i sig själv, i den mån man inlåter sig i den, leder oundvikligen till betydande extrautgifter, ”transaktionskostnader”, och i sista hand till fördyrande domstolsprocesser, åtminstone i rättssamhället.
Svenskt luftrum kränkt av danskt statsluftfartyg, Försvarsmakten 18 mars
Två danska stridsflygplan av typen F16 genomförde en patrullflygning i södra Östersjön och normalt sker detta utanför svensk territorialgräns. Denna gång gör flygplanen en mindre kursändring när de befinner sig söder om Sandhammaren och hamnar en kort sträcka innanför territorialgränsen, men lämnar nästan omedelbart svenskt område. Svensk incidentrote startade för att markera närvaro på platsen.Försvarsmakten har lämnat över en rapport om händelsen till regeringskansliet. Information från försvarsmakten
Ett starkare försvar – möter varje hot, klarar varje utmaning, Försvarsmakten
Vår militära förmåga ska skapa en tröskel med starkt avhållande effekt mot alla typer av hot och angrepp. Varje medarbetares unika kompetens och förmåga är därför avgörande.Förmågan till operativ effekt i väpnad strid ska vara så hög att risken för angrepp i olika former minskar radikalt. Den militära tröskeln ska verka avhållande, så att kris aldrig övergår i krig.
Tröskeleffekten och den bakomliggande väpnade förmågan är nyckeln i Sveriges militära doktrin. Syftet är att förvägra en angripare att nå sina mål och att kostnaden för ett angrepp ska bli avhållande högt. I kombination med politiska, diplomatiska och ekonomiska medel ska tröskeln förebygga och motverka viljan att angripa Sverige, vår integritet och våra intressen.Den militära tröskeln består ytterst av vår förmåga till väpnad strid med krigsförband som har rätt förmågor, hög krigsduglighet och hög tillgänglighet.Tröskeleffekten är kärnan i ett starkare försvar, som möter varje hos och klarar varje utmaning. Läs artikel
Skjut upp beslutet om Nato-avtalet, fem socialdemokrater i Aktuellt i politiken
Skjut upp beslutet om värdlandsavtalet med Nato och ge partiorganisationen mer tid att diskutera. Avtalet ger en ny regering möjlighet att öppna dörren för Nato och i värsta fall kärnvapen, varnar Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Helle Klein, Carl Tham och Anna Karin Hammar.
Den 28 februari, på 30-årsdagen av mordet på Olof Palme, samlades människor över hela Sverige och i världen för att hedra hans minne och gärning. Genomgående hyllades Palme för sin tydliga och uthålliga kamp för gemensam säkerhet och militär alliansfrihet, solidaritet med fattiga och förtryckta och mot kärnvapen och kapprustning.
Samma vecka gick från S-högkvarteret ett massutskick, betecknat Värdlandsavtal för en solidarisk försvars- och säkerhetspolitik, ut till partistyrelse, riksdags- och EU- ledamöter, partistyrelsens kansli, 26-manna och valkretsombudsmän, politiska sekreterare i kommun och landsting, ordförande i partidistrikt och arbetarekommun, gruppledare i kommun och landsting samt till förtroendevalda och kansli i Sidoorganisationerna. Läs artikel
Hemliga svenska hjälpen till Frankrike – laserstyrda bomber, svt.se
Riksdagen får nu ge sig i kast med regeringens proposition om hur Sverige ska stödja Frankrike militärt i kampen mot IS. Enligt flera källor till SVT Nyheter handlar det om att Sverige ska sälja ett antal laserstyrda precisionsbomber till Frankrike.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) försvarar regeringens förslag till att sälja försvarsmateriel till Frankrike.
– Detta är materiel som Frankrike efterfrågat och som låg väldigt högt på deras önskelista och vi vill bidra till och stärka deras förmåga på den punkten. Hultqvist betonar att Försvarsmakten gett klartecken till att den svenska försvarsförmågan inte påverkas av denna försäljning. Samtidigt ska de pengar som försäljningen ger gå till att köpa in nya vapen motsvarande de som säljs, enligt regeringen. Läs artikel
Vanhanen öppnade presidentspelet, Österbottens tidning
Ordförande för Centerns riksdagsgrupp, Matti Vanhanen, ställer upp som Centerns presidentkandidat. Han säger att han efter några veckors tänketid kommit fram till att han vill ställa upp.
Riksdagsledamoten Vanhanen sade att han nu kommer ut med sina planer oavsett vad den nuvarande presidenten Sauli Niinistö tänker om en eventuell fortsatt presidentperiod.
Vanhanen repeterade på torsdag också sin ställning till Nato.
– Jag är inte för ett medlemskap i Nato, men optionen måste finnas. Läs artikel