Redaktionen

Vilken relation har Sverige till Nato? Möte på ABF i Göteborg 31 mars

av

NATO-anhängare menar att en anslutning skulle göra Sverige mer säkert och skyddat, medan motståndare hävdar precis tvärtom. I dag anser samtliga fyra borgerliga partier att Sverige bör anslutas. I mediedebatten hävdas ibland att en smyganslutning till NATO redan pågår, och att även Socialdemokraterna ändrat sitt tidigare motstånd – fast i hemlighet. Vad skulle ett medlemskap egentligen medföra? Vilka är argumenten, för och emot, för att överge neutralitetspolitiken? Kan Sverige dra sig ur efter att eventuellt ha gått med? Vilken relation skulle landet få till resten av världen?

Maj Britt Theorin politiker (s), riksdagsledamot 1971-95abf-goteborg-logga
Sven Hirdman diplomat & ambassadör
Stina Oscarson dramatiker, regissör & kulturdebattör
Joakim Berndtsson fil. dr statsvetenskap, internationella relationer

Plats: Restaurang Trappan, Folkets Hus Järntorget, Göteborg

torsdag 31 mars 2016, kl 19:00

 

Hem från det oberäkneliga Ryssland, Carl Bildt

av

Carl Bildt skriver på sin blogg om sitt besök nyligen i Moskva:

I dag är Ryssland i mångt och mycket ett oberäkneligt land där det är svårt att undgå intrycket av att en regim som badar i machonationalism kommer att bli mer beroende av militära äventyr för att bibehålla sin ställning.

Och i detta ligger alldeles självklart betydande risker – allra främst för Ryssland självt.

Läs mer

Gränsfrågan mellan Finland och Ryssland löst

av

Den gemensamma presskonferensen mellan presidenterna Niinistö och Putin på tisdag eftermiddag tog fasta på två saker: gränsen och handeln. De båda presidenterna var tydligt belåtna över att situationen vid gränsen hade normaliserats. Både Putin och Niinistö konstaterade att sanktionerna och motsanktionerna hade påverkat handeln negativt.

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2016/03/22/gransfragan-mellan-finland-och-ryssland-lost

Samförståndsavtal om värdlandsstöd, proposition 2015/16:152

av

Regeringen Reinfeldt undertecknade den 4 september 2014 ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Regeringen Löfven fullföljer nu detta av många ifrågasatta projekt. Samförståndsavtalet om värdlandsstöd förutsätter enligt regeringen vissa författningsändringar och kräver därför riksdagens godkännande innan de kan tillträdas. I propositionen föreslår regeringen Löfven dels att avtalen godkänns, dels att det görs ändringar i ett par lagar. De föreslagna lagändringarna är enligt regeringen nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.

Läs mer

Proposition om stöd till Frankrike med försvarsmateriel

av

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 få besluta om att bistå Frankrike med stöd genom att överlåta viss försvarsmateriel. Bakgrunden är terroristdåden i Frankrike den 13 november 2015. Frankrike begärde då stöd av övriga EU-länder i kampen mot Daesh. Regeringen anger att begäran avser bland annat stöd med försvarsmateriel i form av ammunition. I propositionen föreslås att riksdagens bemyndigande ska avse överlåtelse av sådan försvarsmateriel som kan avvaras av Försvarsmakten för en begränsad tid.

Läs mer:

http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/prop.-och-lagradsremisser/151615300webb.pdf

President Niinistö träffar Putin i dag

av

Finlands och Rysslands presidenter möts igen, då president Sauli Niinistö träffar president Vladimir Putin i dag. Niinistö blev inbjuden till Moskva av Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev i samband med säkerhetskonferensen om Syrien i München i februari. Presidenterna har träffats årligen, senast besökte Niinistö Putin i juni i fjol.

Läs mer

Försvaret måste förstärkas, Västerbottens-Kuriren

av

Hans Lindberg, kommunstyrelsens ordförande i Umeå (s), skriver i Västerbottens-Kuriren att vårt folkförsvar har varit viktig för Sveriges utveckling och det ska vi förstärka och utveckla för att kunna garantera ytterligare 200 år av fred. Den militära alliansfriheten ska även fortsättningsvis vara en viktig del av den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken. Sverige har genom åren kunnat visa att det går att kombinera ett aktivt ansvarstagande för både vår egen och andras säkerhet med att vara militärt alliansfria.

Läs mer: http://blogg.vk.se/hans-lindberg/2016/03/21/forsvaret-maste-forstarkas/

Hur säkert är Nato? Apropå två viktiga artiklar

av

Den välinformerade skribenten Janerik Larsson ger oss fortlöpande initierade orienteringar om trender inom världspolitiken, och särskilt i amerikansk politik. Det han skriver tillhör det omistliga. Naturligtvis är han Amerika-vän, liksom säkerligen en betryggande majoritet av Sveriges befolkning, men han tillhör inte korsfararna och han avstår från råsopar. Hans attityd till tänkbara utvecklingsvägar är den övertygade liberalens. Han vill inte veta av maktpolitik.

Läs mer

Mats Johansson – mot det ”onda imperiet”, Per Blomquist

av

Den 7 mars 2016 ordnade Försvarsutbildarna i Skövde en föreläsning som skulle handla om Ryssland, försvaret och det nya kalla kriget. Intressant med tanke på att föreläsaren var redaktören och politikern Mats Johansson (MJ). Äntligen en som kan föreläsa med Gösta Bohmans gedigna bakgrund, tänkte jag.

Vi var en liten skara – cirka 20 personer – som var samlade och fick inledningsvis ta del av föreläsarens gedigna internationella erfarenheter och fick också veta att han skrivit en lång rad böcker. Intressant! Nu skulle han föreläsa med boken Kalla kriget 2.1.Onda imperiets återkomst som bakgrund.

Läs mer

ÖB-ämbetet, Carl Björeman

av

Tidningen Expressen har å sistone, på ledarplats, riktat uppmärksamheten på ÖB-ämbetet och dess två senaste innehavare, generalerna Sverker Göranson och Micael Bydén.

Rubrikerna har sannolikt lockat många att läsa vidare. 20 februari: ”Sverker Göranson sölar ner ÖB-ämbetet.” Som motiv anförde Expressen bland annat följande: ”Sverker Göransons hopp från ÖB-post till försvarsindustrin [SAAB] är snaskigt. Det luktar bananrepublik. I ett TT-telegram 20 februari 2012 stod att läsa: ’ÖB Sverker Göranson vill ha 60–80 nya Jas Gripenplan. Men han vill inte säga vad det kostar. Det blir dyrt, säger han.’”

Läs mer

Till frågan om svensk psykologisk krigföring – en bokrecension, Anders Björnsson

av

Ubåtsfrågan har länge utgjort en belastning för den svenska säkerhetspolitiken. Mest besvärande är att den svenska marina beredskapen synbarligen inte har haft till syfte att värna gränsförsvaret och fånga kränkande undervattensfarkoster som uppdagats. Enstaka sjunkbomber har skjutits men långt ifrån i den omfattning som hade krävts för att sänka en främmande ubåt i svenska farvatten eller för att tvinga upp den till ytan.

Tvärtom talar mycket – eller säg gärna alltför mycket – för att personer högst upp i den marina beslutskedjan, och i strid mot gällande förordningar, genom eldförbud under kritiska skeden i ubåtsjakten aktivt har förhindrat en sådan utgång. Lars-Gunnar Liljestrand har belyst saken i sitt bidrag till antologin Försvaret främst (2015), och han har med all rätt understrukit att detta – och inte eventuell nationalitetsbestämning – måste vara kärnfrågan i en politisk bedömning av den svenska ubåtshistoriken.

Läs mer

Vi har inte glömt Krim, nordiska och baltiska utrikesministrar , formin.finland.fi

av

Ryssland måste ställas till svars, skriver nordiska och baltiska utrikesministrar i samband med årsdagen av den olagliga annekteringen av Krimhalvön.

I dag är det två år sedan Ryssland olagligen annekterade Krim och Sevastopol. Annekteringen markerade början på Rysslands pågående angrepp på Ukrainas territoriella identitet och utgör den mest uppenbara kränkningen på flera årtionden av FN-stadgan, internationell rätt samt en överträdelse av de nyckeldokument som ligger till grund för säkerhetsordningen i Europa, till exempel Helsingforsslutakten och Parisstadgan.

Sedan dess har människorättsläget i Krim försämrats katastrofalt. Invånare på Krimhalvön tvingas skaffa ryskt medborgarskap. Det finns mängder av rapporter om tortyr och misshandel av etniska ukrainare och personer från den tatariska folkgruppen. Det ukrainska språket utsätts för starka påtryckningar och mediefriheten begränsas.Läs artikel