Idag sammanträder den återupprättade Folkrätts- och nedrustningsdelegationen för första gången under ledning av utrikesminister Margot Wallström. Bland annat ska delegationen diskutera huruvida Sverige ska ansluta sig till den humanitära utfästelsen. Deltagare är förutom utrikesministern folkrätts- och nedrustningsexperter, representanter från civilsamhället och ÖB. Läs artikel
Redaktionen
Hur nära Nato är vi, egentligen? Jon Weman i Helsingborgs Dagblad
Piloterna i svenska Jas-plan kommunicerar numera på engelska och mäter avstånd i fot istället för meter. De använder nämligen Natos ledningssystem. Dessutom använder de amerikanska kodnycklar, vilket betyder att USA fritt kan följa svensk militär radiotrafik.Det är en av de lika överraskande som symboliska uppgifter som framkommer i ”Sverige, Nato och säkerheten”, en utredning i egen regi av sju utrikespolitiska experter, däribland Hans Blix och Pierre Schori. Svensk officersutbildning är anpassad till Natostandard och Sverige har representanter i ett tiotal av alliansens tekniska kommittéer kring bland annat strategiska trupptransporter och utvecklandet av vapensystem, får man också lära sig. ”Sverige är en icke-röstande medlem av Nato”, förklarade dåvarande ordföranden för riksdagens utrikesutskott, moderaten Göran Lennmarker, för utländska diplomater 2009; en bedömning som onekligen stöds av den långa rad samarbetsprojekt och gemensamma övningar, däribland de omstridda norrländska bombningarna, som boken går igenom. Läs artikel
Pengarna räcker inte till soldater i ÖBs budget
Överbefälhavaren Micael Bydéns kommentarer till försvarsbudgeten visar att – trots Försvarsberedningens löfte om ekonomiska satsningar – försvaret fortfar att vara underbemannat. Det fortsätter att vara som det har varit under en följd av år: de stora materialbeställningarna äter upp anslag som skulle användas för att öka bemanningen av bataljonerna – vad ÖB kallar ”förmågeuppbyggnaden”.
Det hjälper inte att, som ÖB säger, förlita sig på frivilligrekrytering och ett minimalt yrkesförsvar. ÖB:s kommentarer visar tydligt behovet av en allmän värnplikt, med bredast möjliga rekryteringsbas.
ÖBs kommentar till budgeten.
Säkerhetspolitiska utvecklingar, Mats Björkenfeldt
I boken Svenska säkerhetsstrategier 1814–2014 (Studentlitteratur 2015) presenterar Jacob Westberg, universitetslektor vid Försvarshögskolan, en sammanhållen analys av de olika säkerhetsstrategier som Sverige har tillämpat under den 200-åriga fredsperioden sedan Napoleonkrigens slut. Bland dessa säkerhetsstrategier återfinns olika former av neutralitetspolitik och allianspolitik, liksom strategier syftande till kollektiv säkerhet. De svenska vägvalen analyseras och förklaras med hjälp av teorier om säkerhetspolitiska strategier och internationell politik.
Kommer ryssen? Anförande av Sven Hirdman i Borlänge 1 mars
“I cannot forecast to you the action of Russia. It is a riddle wrapped in a mystery inside an enigma; but perhaps there is a key. That key is Russian national interest.” (Winston Churchill)
Om Ryssland
- Ryssland och Putin går att förstå, men det kräver naturligtvis kunskaper om ryska förhållanden och om rysk historia. Följande är viktigt:
- Ryssland är en gammeldags stormakt som har genomgått många svårigheter. Om det är något som präglat det ryska folket så är det lidandet – under främmande ockupationer, inhemska diktatorer, förödande krig, ekonomiska umbäranden. Ett sammanhållande kitt har varit den starka ryska kulturen, språket och religionen. Det har skapat en stark gemensam känsla av ryskhet i motsats till vad man ofta uppfattat som en fientlig omvärld. Efter Sovjetunionens upplösning är Ryssland nu mer homogent än på flera hundra år med en cirka 85 procent slavisk befolkning och cirka 15 procent icke-slaviska muslimer.
Lagrådsremiss om samförståndsavtal med Nato, Rolf Andersson
Regeringen Reinfeldt undertecknade den 4 september 2014 ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. I en departementspromemoria (Ds 2015:39) redovisade försvarsdepartementet de lagändringar som ansågs påkallade för att kunna godkänna avtalet. Efter remissbehandling av promemorian beslutade regeringen Löfven den 26 februari 2016 om en lagrådsremiss avseende de aktuella lagändringarna. Lagrådet yttrade sig den 1 mars 2016 och hade inga invändningar mot förslagen. Det är att förvänta att regeringen inom kort kommer att tillställa riksdagen en proposition som motsvarar lagrådsremissen. Propositionen kommer att behandlas i utskott, varefter riksdagen tar ställning. Detta beräknas ske senare i vår. Avsikten är att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2016, varvid samförståndsavtalet blir gällande.
Samförståndsavtalet har kommenterats i flera inlägg på den här sajten. Vi har också länkat till själva lagrådsremissen. Nedan begränsar vi oss till att lyfta fram några centrala punkter i remissen.
Sverige bör föra en politik för internationell avspänning, Leif Y Dahlberg recenserar böckerna ”Försvaret främst” och ”Natoutredningen” i Gotlands Tidningar 25 februari
Två böcker till förmån för försvar och alliansfrihet rederut begreppen. Den ena behandlar försvaret, den andra har Sverige och Nato som den röda tråden.
Först försvarsboken:
Hans M Gabrielson, en av de många författarna, beskriver initierat Gotlands en gång så starka försvar. Ön skulle försvaras med 25 000 motiverade soldater. Totalt kunde Sverige mobilisera cirka 800 000 man. Möjligt genom den allmänna värnplikten. Tidigt drog Hjalmar
Branting (!) upp riktlinjerna för ett folkförsvar: ”Vi vilja ha en armé, oduglig till anfall såväl utåt som inåt, men desto dugligare till försvar mot dem som utifrån eller inifrån vilja anfalla Sverige och dess medborgare” (1908).
Vad innebär värdlandsavtalet med Nato? Hot mot vår alliansfrihet eller stärkt säkerhet? Debattmöte i Uppsala 7 januari
MAJ BRITT THEORIN (S)
MARIA WEIMER (L)
LARS-GUNNAR LILJESTRAND (FIB)
MIKE WINNERSTIG (KRIGSVETENSK.AKADEMIEN)
Debattledare: Stig-Björn Ljunggren
Måndagen den 7 mars kl 19.00
lokal: (IOGT) Bangårdsgatan 13 Uppsala
Arrangör: Aktionsgruppen Nej till Nato i Uppsala
Den finska modellen
Finland planerar nu att ändra sin lagstiftning så att värnpliktiga soldater snabbt skall kunna mobiliseras för repetitionsövningar om det säkerhetspolitiska läget så kräver. Finland visar vad ett värnpliktsbaserat folkförsvar betyder för att skydda landet. Kontrasten till situationen i vårt land är slående. Här har vi summa 7 bataljoner med yrkessoldater (med många vakanser) som skall täcka hela landet.
Sverige bör ta lärdom från Finland och bygga upp ett folkförankrat försvar baserat på allmän värnplikt. Basen bör vara värnpliktiga soldater och värnpliktigt befäl, möjligen med inslag av yrkessoldater – inte tvärtom.
Nyheten om den finska planeringen finns nedan:
Nato och värdlandsavtalet, Thage G Peterson, anförande i Helsingborg 27 februari
I dessa dagar talas det åter väldigt mycket om krig. Freden har liksom kommit på undantag. Få talar idag om freden. Allt färre verkar dessutom tro på freden, som en möjlig framtid.
Det finns idag en olycksbådande tro på att krig och dödande, kallt stål och militärallianser är lösningen på motsättningar och konflikter. Men sanningen är ju att det inte är krig som leder till en varaktig fred. Utan det är fred som leder till fred.
Samtal, förhandlingar, medling och diplomati är fredens väg. Alla försök måste göras för att förhindra att man tar till våldsåtgärder och krig. Det var detta som var Olof Palme-linjen, som emellertid Sverige och svensk socialdemokrati övergav, när Sverige aningslöst och dumt gick in i Afghanistan-äventyret för femton år sedan. Om någon för trettio år sedan, när Olof Palme ännu levde, hade sagt att Sverige skulle komma att föra krig och döda i Afghanistan så hade den personen ansetts vara galen.
Att falla eller inte falla undan, kommentar till ledare i Borås Tidning
Ledarkommentaren i Borås Tidning (24/2) i anslutning till den i veckan avgivna utrikesdeklarationen till riksdagen är på många sätt intressant. Den å ena sidan applåderar regeringens fasta hållning gentemot Ryssland, dock utan att problematisera vad Sveriges policy att inte prata med sin ryska granne medför med avseende på vår trovärdighet i Moskva; å andra sidan angriper den företrädare för regeringsalliansen för att de inte kan förklara hur Sverige skulle stödja ett angripet Baltikum militärt, med en antydan om att Sverige i ett sådant läge skulle visa undfallenhet mot en angripare.
1 mars. Regeringens lagrådsremiss föreläggs lagrådet
Den 1 mars skall regeringens lagrådsremiss om samförståndsavtalet (värdlandsavtalet) föreläggas lagrådet :
09:30 – Samförståndsavtal om värdlandsstöd, (Fö)
När lagrådet behandlat remissen går ärendet ( om det inte finns stora invändningar) till riksdagens utskott för behandling och därefter skall riksdagen ta ställning.