Både Finland och USA vinner på att öva militärt tillsammans, som under den omtalade övningen i Niinisalo i maj, konstaterar arméns kommendör, generallöjtnant Seppo Toivonen. Han lyfter också fram Finlands militära samarbete med Sverige.

– Vi övar mycket tillsammans med svenska trupper i år. Alla våra truppförband har numera var sitt ”partnerskapsförband” i Sverige, poängterar Toivonen.

Han förstår att det emellanåt uppstår debatt kring försvarets internationella övningar, men han vill inte diskutera vilka länder som är viktigast att öva med.

– Det ligger inte i vårt intresse att rangordna länder på det viset. Läs artikel

Regeringspartierna är nu överens om värdlandsavtalet med Nato. Enligt vad Ekot erfar så godkände i går Miljöpartiets riksdagsgrupp den lagrådsremiss om avtalet som regeringen kommer att lägga fram inom kort.

Miljöpartiets riksdagsgrupp har varit splittrad om avtalet som reglerar vad som praktiskt ska gälla om Nato-trupper övar i Sverige.

Fler ledamöter har krävt förändringar i avtalstexten med Nato. Bland annat att det ska vara förbjudet att ta in kärnvapen i Sverige och att Sverige inte ska få användas som bas för anfall mot tredje land, dessutom vill man att avtalet bara ska gälla i fredstid.

Som en kompromiss skrivs flera av kraven i stället in i texten i den proposition som regeringen kommer lägga fram, exempelvis att kärnvapen inte får tas in i Sverige och att avtalet med Nato inte ändrar den svenska alliansfriheten.Läs artikel

Sveriges olika samarbeten med Nato har med tiden fört Sverige säkerhetspolitiskt närmare USA. Sverigedemokraterna har hitintills valt att stödja tre samarbetsformer, dels till partnerskapet med Nato, dels Nato Response Force (NRF) samt värdlandsavtalet.

I den bästa av världar för dessa tre samarbeten oss inte in i eller ens närmare Atlantpakten (Nato). Men vi är i värsta fall på väg in i ett nytt kallt krig och läget blir allt mer spänt. För oss sverigedemokrater är det viktigt att Sveriges alliansfrihet från stor- och supermakter inte blir ifrågasatt. Trovärdigheten är viktig. Skulle Sverige framstå som ett Nato-land utan att vara det så skulle vår utsatthet bli enorm. Det är det sämsta av säkerhetsalternativen.

I internationella fredsoperationer har Nato ofta en viktig roll. Det har då varit viktigt för de svenska stridskrafterna att vara interoperabla med Nato. Däri finns inget fel. Läs artikel

Anf. 46 KALLE OLSSON (S):

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Peter Hultqvist.

I debatten kring det värdlandsstödsavtal, Host Nation Support, som för närvarande bereds av regeringen cirkulerar det en del uppseendeväckande påståenden och uppgifter. Exempelvis sägs att vi med detta avtal skulle öppna för lagring av kärnvapen, för Natobaser och för att utländska soldater ska ges straffimmunitet. Att vi diskuterar och debatterar våra försvarspolitiska samarbeten i allmänhet och samarbetet med Nato i synnerhet är ju alldeles naturligt, men det är viktigt att debatten vilar på en stabil, faktamässig grund.

Min fråga till försvarsministern är därför om det finns något i värdlandsstödsavtalet som tvingar Sverige att göra avkall på vårt nationella självbestämmande. Läs svar och frågor

President Sauli Niinistö säger att man drar fel slutsatser om man tror att gemensamma stridsövningar med USA handlar om att skapa utrikes- och säkerhetspolitik. Enligt presidenten är syftet att utveckla stridskompetensen. Presidenten säger att man för närvarande utvecklar kriterier för krigsövningar. När kriterierna uppfylls ska statsrådets säkerhets- och utrikespolitiska ministerutskott få ingående information om övningen.

Niinistö säger att Finlands säkerhet vilar på fyra pelare: den egna försvarsförmågan, samarbete med Sverige och USA samt ett gott samarbete också med Ryssland.

Niinistö säger att de bilaterala samtalen med Ryssland om asylsökande vid Finlands östgräns fortsätter i god anda. Presidenten talade med partiordförandena i sin tjänstebostad Talludden i Helsingfors i dag under förmiddagen. Läs artikel

Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska status ändras inte av att USA deltar i krigsövningar i Finland, säger president Sauli Niinistö

Niinistö, som träffade riksdagspartiernas ordförande i Talludden, säger att den omtalade krigsövningen som USA ska delta i handlar om att öva stridskonster och utveckla det egna försvaret. Niinistö betonar att Finlands andel i en eventuell Nato-operation inte behandlas under övningen Arrow i maj. Det är också orsaken till att statsrådets säkerhets- och utrikespolitiska ministerutskott inte tagit ställning till övningen.

– Om övningen hade handlat om vår roll skulle man ha ingripit, säger Niinistö.

Statsrådets säkerhets- och utrikespolitiska ministerutskott behandlar inte automatsikt alla militärövningar på Försvarsministeriets bord. För att undvika framtida uppståndelse ska man enligt presidenten nu göra upp kriterier för militärövningar. Om kriterierna uppfylls, vilket sker bland annat om övningarna innehåller vissa nya element eller helt nya övningstyper, ska Försvarsministeriet automatiskt ge en utredning på dem.

Kriterierna förbereds av försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf). (FNB). Läs artikel

Herr/fru talman, ärade ledamöter,

Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga.

Hot mot freden och vår säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och på ökat samarbete på bred front: I Norden och Östersjöområdet, tillsammans med Finland, i FN och i OSSE, med Nato och genom en förstärkt transatlantisk länk. Dialog och förtroendeskapande åtgärder är viktiga instrument för stabilitet och avspänning.

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vårt land ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt.

Den försvarspolitiska överenskommelse som slöts förra året är mycket betydelsefull. Den visar det breda politiska stödet för behovet av att stärka vår nationella försvarsförmåga.. Läs utrikespolitiska deklarationen