Redaktionen

Läget i världen – finns det någon ljusglimt? På måndag inleder fredsforskaren Peter Wallensteen föreläsningsserien Freden i vår tid, som kommer att anordnas i Falun-Borlänge under våren.
Mötesserien anordnas av Falu FN-förening och kommer att bestå av föredrag och samtal med några av Sveriges främsta experter på området. Utöver Peter Wallensteen kommer Dalarna att få besök av mångårige rysslandsambassadören Sven Hirdman, före detta teaterchefen Stina Oscarsson, författaren Anders Björnsson samt biskop emeritus Tomas Söderberg.
– Idén till mötesserien började i en studiecirkel där vi studerade FN-stadgan från 1945. Förbudet mot angreppskrig är något av det viktigaste som finns, och det har ju varit ett antal sådana sedan dess, säger Helge Sonntag, ordförande i FN-föreningen. Läs artikel

En andra förhoppning gäller klarhet om att den svenska statsskutan genom en fortsatt alliansfri kurs vidhåller ambitionen att bevara Östersjön som ett lågspänningsområde och att bidra till förbindelser grundade på avspänning i stället för avskräckning mellan Ryssland och Västvärlden. En sådan utveckling kräver att Tyskland, Frankrike och EU – inklusive Sverige – fortsätter att med både sanktionstryck och diplomati verka för uppgörelser som gör det möjligt för Ukraina att utvecklas som en självständig demokratisk stat som samverkar med både Ryssland och EU. Det kräver säkert också att Ukraina – liksom EU medlemmarna Sverige, Finland och Österrike – väljer att avstå från militär integra­tion med Nato. Sverige bör inte försvåra en sådan utveckling genom att bli medlem i och ännu närmare än nu samverka med Nato och därmed spä på den öst-västliga polarisering som skett.Det är inte bara sturiga socialdemokrater, ­väns­ter och vapenskeptiska idealister som vägrar instämma i den högljudda körsången för anslutning till Nato. Som jag och andra hävdar i ny­utkomna ”Sve­rige, Nato och säkerheten” skulle de försvars­politiska vinningar som förespråkarna foku­serar på väga långt mindre än de säkerhets­politiska nackdelar som skulle följa i form av ökade spänningar i Östersjöområdet och av bidrag till polari­sering i stället för avspänning mellan Ryssland och väst. Läs artikel

Finändarna upplever sin framtid som otryggare än någonsin förr. Det visar en färsk utredning från planeringskommissionen för försvarsinformation.Två tredjedelar av finländarna tror att vi inom fem år kommer att leva i en otryggare värld än dagens. Det är fler oroade än någonsin tidigare under de 25 år som den årliga opinionsmätningen har gjorts.Det som skapar mest oro bland finländarna är sysselsättningsläget i Finland, den internationella terrorismen och utsikterna för den europeiska ekonomin. De äldre upplever framtiden som otryggare, och kvinnorna oroar sig mer än männen.Finländarna fick också rangordna ett antal givna hot. Den faktor som verkar skapa mest oro är sysselsättningsläget i Finland. Därefter kommer internationell terrorism, utsikterna för den europeiska ekonomin och det ökande antalet asylsökande i Europa. Läget i Ukraina kommer sist, och har minskat betydligt som hotbild för finländarna. Läs artikel

Anf. 47 ROGER RICHTOFF (SD):

Herr talman! Min fråga är till försvarsministern. Anser försvarsministern att antalet krigsförband vi nu har är tillräckligt?

Bakgrunden är att det i det kommittédirektiv som har lämnats står att man ska föreslå hur en utökad personalvolym i krigsorganisationer kan uppnås om ett sådant behov skulle uppkomma med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap. Jag tycker att vi har passerat det för länge sedan. I dag tycker jag att vi har för många hövdingar och för lite indianer, om uttrycket tillåts, i organisationen. Jag vill gärna ha ett svar som kanske är lite fylligare än bara ”ja” eller ”nej”.

Anf. 48 Försvarsminister PETER HULTQVIST (S):

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Försvarsinriktningsbeslutet innebär att vi utökar organisationen. Vi kommer att utöka med ca 300 soldater på Gotland i förhållande till situationen i dag. Det är en investering som omfattar en rätt ansenlig mängd pengar. Utbyggnadsarbetet påbörjas nu under 2016 och kommer att pågå fram till 2020, och det innebär att personalvolymen när det gäller soldater kommer att öka. Vi skapar nya enheter i Försvarsmakten. Läs debatten

58 procent av finländarna säger nej till ett medlemskap i Nato. Andelen osäkra har ökat till 15 procent, medan 27 procent är för att gå med i försvarsalliansen, visar en enkät som genomförts av Planeringskommissionen för försvarsinformation Då en motsvarande enkät gjordes hösten 2014 var 60 procent mot, 30 procent för och 10 procent osäkra. Läs artikel

EU-parlamentarikern och förre presidentkandidaten Paavo Väyrynen hoppas att president Sauli Niinistö ställer upp för en andra period, skriver Savon Sanomat.Niinistö var Samlingspartiets kandidat i presidentvalet. Centerpartisten Väyrynen stannade på tredje plats i valet efter Niinistö och De grönas Pekka Haavisto. – Det bästa vore att Niinistö fortsätter som president. Jag litar på att han fortsätter att hålla sig till Paasikivis linje och ser till att Finland fortsätter som ett alliansfritt neutralt land, säger Väyrynen. Väyrynen tar däremot inte ställning till om hela Centern bör ställa sig bakom Niinistö i valet. (ÅU-FNB) Läs artikel

Vår nye ÖB Micael Bydén vill göra upp med bilden av att Sveriges försvar inte duger. ”Vi är riktigt bra”, säger han i en intervju på DN.se 2016-01-17.

Som motiv för sin positiva bedömning anför Hydén bland annat följande:

• En trend har brutits, så stämningen i organisationen präglas av en framtidstro som det är länge sedan vi hade.
• Vi kan mycket, vi har fantastisk personal, vi har högkvalitativa vapensystem.
• Ryska hot – det må vara kärnvapenhot eller hybridhot – skall mötas med en inställning hos soldater och sjömän att även om jag är ensam och bara har mitt vapen skall så skall jag ställa mig i vägen, det är min uppgift.
• Hot mot Gotland skall mötas med ett operativt rörligt försvarskoncept
• ÖB hoppas att personalförsörjningssystemet kan justeras så att det blir mer flexibelt.

Beskedet från ÖB är sammanfattat: Vi ska kunna möta både kärnvapenhot och hot om hybridkrig. Läs artikel

Enligt Amnesty International begår inte bara IS utan även kurdiska Peshmerga – som får svenskt stöd – övergrepp i Irak.– Sverige utbildar soldater som utför etnisk rensning. Det här måste utrikesminister Margot Wallström sätta stopp för, säger Afram Yakoub, ordförande i Assyriska Riksförbundet.Så sent som i november 2015 förlängde Sverige sin militära insats i Irak där en blågul enhet om 35 soldater backar upp de kurdiska styrkorna som strider mot IS (Islamiska Staten).Försvarsminister Peter Hultqvist (S), som tillsammans med Margot Wallström besökt Peshmergastyrkorna i Irak, betonade då att det finns risker i operationen, men att den svenska insatsen som utgår från staden Erbil gör skillnad.Enligt en rapport som Amnesty släppte på tisdagen har Peshmergastyrkor från Kurdistans regionala regering (KRG) och kurdisk milis i norra Irak schaktat bort, sprängt och bränt ner tusentals hem i vad som verkar vara ett försökt att rycka upp arabiska samhällen med rötterna. Läs artikel