Försvarsutskottets betänkande 2015/16:FöU14 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands

Avslag på propositionen, punkt 1 (V)  av Stig Henriksson (V).

Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringen förslag.  Därmed bifaller riksdagen motion  2015/16:3350 av Stig Henriksson m.fl. (V).

Ställningstagande Jag anser att det är tydligt att den föreslagna lagändringen kommer att innebära mer än enbart lagtekniska förändringar. Den militära alliansfriheten har urholkats genom vårt EU-medlemskap och den s.k. solidaritetsklausulen. Samarbetet med Nato och vårt aktiva deltagande i både Natoövningar och Natoinsatser gör att vi är med och bidrar till militarisering och upprustning i vår omvärld. Den föreslagna lagändringen går i linje med den förda politiken som innebär att Sverige i praktiken närmar sig ett medlemskap i Nato – men utan det demokratiskt förankrade och politiska beslut som skulle krävas för att ingå en sådan militärallians….

…Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands, punkt 2 (SD)  av Mikael Jansson (SD) och Roger Richtoff (SD).

Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen antar reservanternas förslag i bilaga 3 till 1. lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande verksamhet, 2. lag om ändring i lagen (2104:341) om beslut i särskilda regeringsärenden, 3. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.  Därmed bifaller riksdagen motion  2015/16:3351 av Mikael Jansson och Roger Richtoff (båda SD) yrkandena 1– 3 och  bifaller delvis proposition 2015/16:122 punkterna 1–3.

Ställningstagande Vi anser att den svenska alliansfriheten har tjänat oss väl. Vi anser att Sverige inte bör förändra sitt handlingssätt med risk att det svenska långsiktiga säkerhetspolitiska spåret går förlorat och vi menar att det är viktigt att vår alliansfrihet från stormakter fortsätter att vara trovärdig. I ett läge när vi kan vara på väg in i ett nytt kallt krig mellan Natoländerna på ena sidan och Ryssland och Kina på den andra är en trovärdig alliansfrihet viktigare än någonsin. Därför anser vi inte att Sverige okritiskt kan ingå avtal med Nato.  Vi menar att det vore oförsiktigt av Sverige att i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i börja öva territoriell krigföring i form av militära samarbeten. Läs betänkanndet

Vi ingår inte i någon inflytelsesfär

Ett kriterium på en stormakt är att den anser sig ha politiska och geostrategiska intressen utanför sitt eget land – vad som vanligen kallas inflytelsesfärer. Stormakten vill utöva beskydd och anser sig i gengäld kunna påräkna lojalitet. Om den inte får lojalitet, har den medel för att kunna framtvinga sådan. Det brukar kallas påtryckningar, alternativt gangsterlogik.

Charles Kupchan, nära rådgivare till USA:s president Barack Obama, säger att ”hela Norden hör till USA:s centrala intresseområden då det gäller säkerheten i Europa” . Washington anser således att inte bara de nordiska Nato-länderna utan även Finland och Sverige, två alliansfria stater, ingår i en amerikansk inflytelsesfär. Vilket är tämligen alarmerande. Har de bägge ländernas befolkningar och regeringar alls tillfrågats?

Läs mer

Svenska överdrifter

Peter Hultqvists anförande vid Lennart Meri-konferensen i Tallinn stämmer till djup eftertanke. Den svenske förvarsministern fortsätter där oförtövat sitt ordkrig med Ryssland – antagligen var det väl också detta som hans värdar väntade sig av honom. Men kan Sverige i längden ha ett annorlunda förhållningssätt till den stora grannen än Finland, vars statschef outtröttligt betonar vikten av dialog och samarbete med Moskva? Senast i samband med de nordiska ledarnas besök i Washington underströk president Sauli Niinistö hur viktigt det är att ”upprätthålla goda relationer med Ryssland”.

Läs mer

Tal av försvarsminister Peter Hultqvist: NATO in Warsaw – Steeling the Alliance? Tal av försvarsminister Peter Hultqvist under Lennart Meri-konferensen i Tallinn 14 maj 2016

We live in difficult times. More than two years have passed since Russia’s annexation of Crimea. The illegal annexation of Crimea cannot become the status quo. The Russian aim is obviously to keep Crimea off the international agenda, let time pass and hope that this will simply become a fact of life. Despite persistent Russian denials, regular Russian troops remain in Donbass, and Moscow continues to provide military equipment and training to the separatists in eastern Ukraine. The intensity of the conflict in eastern Ukraine can be increased or decreased depending on what best serves the interests of the Kremlin at any given moment. The annexation and the Russian involvement in eastern Ukraine is the greatest challenge to the European security order since the Second World War. Russian actions against Ukraine go beyond aggression; they constitute a threat to the right of countries in Russia’s neighbourhood to make policy choices of their own.Läs talet

Obama och Löfven enade mot Ryssland, Göteborgs-Posten

…Stefan Löfven menar att USA inte har några problem med att Sverige är utanför Nato. De vet att vi ökar vår försvarsförmåga och ingår samarbeten och de ser att vi tar ansvar för vårt närområde, säger Löfven. Vi är en militärt alliansfri stat och ska så förbli, säger statsministern.

Wallström anser att medlemskap inte skulle öka Sveriges säkerhet.

Vi måste hjälpa till att arbeta för avspänning, anser Wallström och säger att det innebär fortsatta sanktioner mot Ryssland men också att samtidigt utveckla kontakterna med Ryssland. Läs artikel

Niinistö: Viktigt med dialog med Ryssland, svenska.yle.fi

Finland representerades i Vita Huset av president Sauli Niinistö. Han poängterade vikten av att upprätthålla en dialog med Ryssland trots sanktionerna.

– Vi var överens om att det behövs mer dialog och insatser för att få Ryssland att återvända till det internationella samarbetet, sade Niinistö och betonade att Finlands ansträngningar att upprätthålla en aktiv dialog med Ryssland hyllades av de övriga deltagande länderna. Läs artikel

Statsministern i toppmöte med president Obama, regeringen.se

President Obama stod i dag, den 13 maj, värd för det amerikansk-nordiska toppmötet i Washington. Vid ett möte i Vita Huset hölls överläggningar med statsministrarna från Sverige, Danmark, Norge och Island samt Finlands president. Överläggningarna resulterade i en gemensam deklaration som tar upp en rad frågor som är viktiga för Sverige, från säkerhetspolitik till klimat. Läs meddelandet

Två övningar som inte tjänar Sverige

I Svenska Dagbladet kan man läsa om två stora Nato-övningar där Sverige skall delta: marinövningen Baltops och arméövningen Anakonda i Polen där Natos allierade och partners ska träna beredskap och samordning. Båda genomförs i början av juni.

Ingen av dessa har någon synbar koppling till Sveriges försvar. I Baltops ingår landstigningsoperationer och övningen avslutas vid polska kusten. Anakondaövningen handlar om samverkan mellan tunga arméförband från USA och Polen och är inriktad på ett scenario där Östeuropa är angripet och skall försvaras.

Läs mer

De rustar istället för att tala, Die Zeit

Fram till nästa Nato-toppmöte den 8 och 9 juli i Warszawa är det två månader. Men redan nu kan man skönja en anspänning hos dem som förbereder detta möte. Det kan leda till att relationerna mellan Väst och Ryssland svalnar ytterligare några grader, ja att vi rör oss i riktning mot ett nytt kallt krig.

Sedan den ryska aggressionen mot Ukraina och annektionen av Krim i början av 2014 är ”partnerskapet” mellan Moskva och Nato, som det postulerades i Nato-Ryssland-fördraget 1997, ett passerat stadium. Väst reagerade med sanktioner – och med en återgång till det traditionella försvaret av alliansen i öst. Vid det senaste toppmötet i Wales, som hölls i september 2014, beslöt alliansen att sätta upp nya snabbinsatsstyrkor. Devisen var ”återförsäkring” för de östeuropéer som kände sig hotade av Ryssland.

Läs mer

USA ska försvara Europa, Sveriges Radio

I dag startar USA`s kontroversiella missilförsvar för Europa på allvar när den första landbasen officiellt invigs i Rumänien. USA säger att den syftar till att försvara Europa mot anfall från främst Iran men i Moskva hävdar man att det verkliga skälet är att kunna stoppas ryska kärnvapenmissiler.

Det är 24 missiler som i dag tas i bruk på en gammal flygbas i södra Rumänien. Missilerna är tänkta att kunna skjuta ner anfallande robotar långt innan de nått fram till sitt mål.

Planen lanserades ursprungligen av den förre amerikanske presidenten George Bush för drygt tio år sedan och då skulle systemet placeras ut i Polen och Tjeckien. Men Barack Obama ändrade på upplägget och skalade ner det och nu invigs alltså den första anläggningen i Rumänien, en bas i Polen kommer att tas i bruk 2018.

I systemet ingår också fyra amerikanska örlogsfartyg med samma typ av missiler. Läs artikel

Två vänner i fredsarbetet: att mötas är styrkan, Arbetarbladet

…Gunnar Lassinantti och Folke Sundman anser båda att samarbetet mellan Finland och Sverige nu har gått in i en renässansperiod, på grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen och intresset för att praktiskt fördjupa det säkerhetspolitiska samarbetet. En nygammal agenda, konstaterar de.

Men som fredsaktivister vill de understryka följande: det är visserligen positivt att Finland och Sverige samarbetar, men diskussionen har hittills inskränkt sig till enbart det militära samarbetet.

– Vi har en alldeles för ensidig debatt på den punkten, säger de och efterlyser ett bredare säkerhetspolitiskt samarbete.

Sundman och Lassinantti uppmärksammar också, då det kommer till frågan om Nato att det en längre tid har pågått något som de kallar “politiskt taskspel av Natolobbyn på båda sidor om Bottenviken.” Läs artikel

..

Nästa höst vill Nord stream börja lasta rör igen i Slite hamn, Sveriges Radio

Tidigast nästa höst kan de första rördelarna till Nord streams två nya planerade gasledningar på Östersjöns botten börja lastas i Slite. Ett projekt som – om det godkänns på alla nivåer – kan ge Region Gotland 50 miljoner kronor för att återigen upplåta Slite hamn under bygget som väntas pågå i två år. På torsdagskvällen hölls samrådsmöte om miljötillståndet i Slite och regionens hamnchef Mats Eriksson säger att det finns vissa skillnader mellan det nya projektet och Nord streams förra gasledningsbygge.

– Förra gången skulle vi lagra 10 000 rör i Vikhagen och det var en ofantlig massa transporter genom Slite samhälle. Den här gången är det 6000 rör  och det är positivt för Slite och för dem som bor längs med vägen. Han säger att det nya gasledningsprojektet där Nord stream vill bygga två nya gasledningar på Östersjöns botten intill dem som byggdes för fyra år sedan har många dimensioner. Läs artikel