Det är tydligt att den nuvarande regeringen inte vill ha ett försvar byggt på allmän värnplikt för kvinnor och män. Försvarsminister Peter Hultqvist talar i en intervju med Länstidningen i Östersund om en försvarsorganisation med ”värnpliktsinslag”. Yrkesarmén ska bestå. Detta håller inte! De som argumenterar för ett folkförsvar på den allmänna värnpliktens grund anser inte att landet bör återgå till den härordning som infördes år 1901. De förespråkar inte heller att Sverige bör kopiera exempelvis Finlands lösning. Vi ligger där vi ligger och våra geostrategiska och politiskt-kulturella förutsättningar är specifika.
Redaktionen
Svar på interpellation 2015/16:549 om fördjupat militärt samarbete med Finland Anf. 22 Försvarsminister Peter Hultqvist (s)
Kerstin Lundgren har frågat mig följande:
- Hur förhåller sig försvarsministern och regeringen till det faktum att Finland aviserat att de inte är i en position att kunna ge andra EU-länder militära säkerhetsgarantier?
- Hur ser försvarsministern på det faktum att regeringen är den första som saknar en bred samsyn i säkerhetspolitiken?
- Vad ser försvarsministern som målbild i samarbetet med Finland? Finns det någon bortre gräns för vad det samarbetet skulle kunna bli? Ser försvarsministern till exempel att Finland och Sverige på sikt ska bilda ett försvarsförbund och föra gemensam utrikespolitik?
- Anser försvarsministern att ett fördjupat militärt samarbete med Finland skulle kunna ersätta fördelarna, inklusive säkerhetsgarantierna, med ett Natomedlemskap?
Den svenska solidaritetsförklaringen utgör en central del i svensk säkerhetspolitik. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land, och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.
Lissabonfördragets artikel 42.7 innebär ett åtagande för alla medlemsstater att lämna stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i FN-stadga n till en annan medlemsstat om den utsätts för ett väpnat angrepp på sitt territorium. Varje enskilt medlemsland väljer självt på vilket sätt det hjälper ett annat medlemsland eller hur det vill ta emot eventuell hjälp. Stödet kan vara militärt, civilt eller politiskt. Läs svaret
Vad innebär det att vara värd för Nato? Kitty Ehn i Dagens Arena
Den 25 maj kommer riksdagen att rösta om värdlandsavtalet med militäralliansen Nato. Både kritiker och förespråkare menar att Sveriges säkerhet står på spel.
Tio dagar innan valet 2014 undertecknade alliansregeringen ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Avtalet som informellt benämns »värdlandsavtalet« omgärdas av många oklarheter gällande både innehåll och på vilket sätt detta hanteras. Läs artikel
Snabba ryck behövs för att få försvaret på fötter igen – ministern besökte Östersund, intervju med försvarsminister Peter Hultqvist i LT
…Peter Hultqvist har tidigare träffat en uppgörelse med delar av alliansen som ger Försvarsmakten ett tillskott på 10,2 miljarder kronor på fem år.
Möjligheten att återinföra svensk värnplikt utreds. Vad är det som gör att du ser det behovet? – Vi har hel- och deltidsanställa soldater och vi klarar inte att få den förbandsuppfyllnad som är nödvändig för de här personalkategorierna.
– De kalkyler som avskaffandet av värnplikten byggde på håller inte. Vi måste så snabbt som möjligt kunna bygga en organisation där vi har hela, fulltaliga och övade förband, säger Peter Hultqvist. Utredningen om värnplikten presenteras i slutet av augusti. Han vill inte föregripa den med synpunkter på hur många som behöver tas in varje år.
– Den handlar om vi dels kan ha en professionell organisation som i dag, i kombination med värnpliktssystem. Det har dom i Norge och Danmark och vi tittar på hur deras system fungerar, säger Peter Hultqvist. – I första hand handlar det om att uppnå uppfyllda förband på det som redan är beslutat. Läs intervun
Sverige och Nato, Anders Björnsson, anförande på möte i Örnsköldsvik 20 april
Den svenska regeringen har vid upprepade tillfällen förklarat att Sverige är ett alliansfritt land och tänker så förbli. Den militära alliansfriheten kommer inte att överges med den nuvarande regeringen vid makten. Att söka medlemskap i Nato är alltså inte aktuellt. Sverige prioriterar att samverka med enskilda Nato-länder i övningshänseende istället för att knyta sig närmare alliansen som sådan.
Detta är gott och väl. Det kan låta lugnande. Och ändå inte. För i just den här frågan råder det parlamentarisk oenighet i vårt land. De oppositionella allianspartierna förespråkar nu samtliga att Sverige bör söka medlemskap i Nato, Atlantpakten. Det betyder att vi har fått en strid mellan de partiblocken i säkerhetspolitiken. Det är en högst ovanlig situation. Jag vet inte när säkerhetspolitiken senast var så blockskiljande, kanske tiden före första världskriget med bondetåg och insamlingar till pansarbåtar. Det normala har varit att man inom säkerhetspolitiken har strävat efter och uppnått nationell endräkt.
Bildt om värdlandsavtalet
Den tidigare utrikes- och statsministern Carl Bildt utfrågades den 21 april bakom lyckta dörrar av riksdagens konstitutionsutskott om den förra regeringens undertecknande av det så kallade värdlandsavtalet. Bildt hävdade att avtalet var en praktikalitet som inte hade någon politisk betydelse. Avtalet skall underlätta administrationen vid mottagande av Nato-styrkor på svenskt territorium. På vilket sätt det underlättar, är faktiskt oklart. Om det inte innebär annat än ett smidigare status quo, förstår man inte varför det smögs igenom i slutet av Reinfeldt-regeringens mandatperiod. Öppenhet är en grundsats i det demokratiska regeringssystemet.
Ryssland – förstå är inte att godta, Olof Kleberg i Västerbottens-Kuriren
Synen på Ryssland blir allt mörkare, med all rätt. Krim, Ukraina, förtryck av frihet, propaganda i medier. Men likformigheten är inte total och Ryssland ligger där det ligger, ”vi måste känna och ha kontakt med det Ryssland som faktiskt existerar”, som Carl Bildt skriver på sin blogg Alla dessa dagar (16/3).
När Rysslandssynen blandas ihop med frågan om svenskt Natomedlemskap tycks det uppstå en blockering: antingen är du med oss eller är du emot oss, som Bush sa inför Irakkriget 2003. Då blir det helt fel. Det behövs nyktra nyanser. Man kan å ena sidan skarpt kritisera åsiktsförtrycket – en bra analys presenterar Civil Rights Defenders i en färsk rapport (Putting the Lid on Freedom of Expression). Å den andra bör man sätta sig in i Rysslands säkerhetspolitiska hållning. Läs artikel
Övning i Skåne under april, Försvarsmakten
SÖDRA SKÅNSKA REGEMENTET (P 7). Försvarsmakten övar i Skåne under vecka 16 2016-04-21–04-24.
Under veckoslutet kommer en militär övning att genomföras i delar av Skåne. Övningen representerar ett moment i en övningsserie som kommer att genomföras under 2016, och är en del av Försvarsmaktens långsiktiga arbete i uppbyggnaden av det nationella försvaret.
Övningen innefattar denna gången ca 1 500 soldater från Södra skånska regementet i Revingehed, som behöver samträna sina olika funktioner och stridstekniker i ett lite större sammanhang och ytor. Läs artikel
Nato och Ryssland i möte – efter incidenterna i Östersjön, Sveriges Radio
Mötet blev två timmar längre än planerat. Det som diskuterades var bland annat öppenhet, förutsägbarhet och vikten av att hålla öppna militära förbindelser mellan Nato och Ryssland efter den senaste tidens incidenter i Östersjön.
– Jag tycker vi hade ett väldigt uppriktigt, seriöst och bra möte. Inte för att vi kom överens, utan för att vi fick byta åsikter, lyssna på varandra och på så sätt bidra till ett bättre sätt att prata med varandra. Det är särskilt viktigt nu när tiderna är så svåra som idag, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg efter mötet. Läs artikel
Ny militärstrategisk doktrin, Försvarsmakten
I slutet av mars fastställde överbefälhavaren Micael Bydén Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin. Den nya doktrinen beskriver hur Försvarsmakten, med tillgängliga förmågor och resurser, ska lösa de uppgifter som riksdag och regering beslutat.
Den militärstrategiska doktrinen är förklarande och inriktande och ska främst ses som en kompass som i kombination med gott omdöme ska ge vägledning för Försvarsmaktens personal i försvaret av Sverige.
Försvarsmaktens militära strategi är formad med fyra utgångspunkter: en förändrad omvärld, en ny försvarspolitisk inriktning, våra tillgängliga resurser och hur överbefälhavare avser leda Försvarsmakten i fred, kris och krig.
”Det viktigaste för oss – och så borde det även vara för de andra som står bakom försvarsbeslutet – är nu att leverera.” Peter Hultqvist Kenneth G Forslund Åsa Lindestam i HD
Anna Kinberg Batra, Hans Wallmark och Karin Enström (M) skriver att Försvarsberedningen bör sammankallas, Aktuella frågor 11/4. Detta är ännu inte aktuellt och det finns goda skäl till det.
I juni 2015 fattade riksdagen med bred majoritet beslut om en ny inriktning för Sveriges försvarspolitik. Det innebär att Försvarsmakten går från ett insatsförsvar till ett försvar vars främsta uppgift är den nationella försvarsdimensionen. Det innebär bland annat att alla delar av Försvarsmaktens organisation som har uppgifter att lösa vid krig eller krigsfara ska organiseras som krigsförband och ges krigsduglighetskrav. Läs artikel
”Gemensamt blir vi starkare och bättre”, forsvarsmakten.se
I mitten av 90-talet inleddes ett blygsamt utbyte mellan dåvarande Vaxholms Kustartilleriregemente och Nylandsbrigad. Ganska snart insåg både förbanden att det fanns en hel del gemensamma nämnare och vinster vilket medförde att utbytet snart blev ett etablerat och framgångsrikt samarbete som har pågått i drygt 20 år.Samarbetet tog fart på allvar vid millennieskiftet och i dag finns ett väl utvecklat koncept för ett gemensamt förband ur Amfibieregementet och Nylands brigad, kallat Swedish Finnish Amphibious Task Unit (SWEFIN ATU). De första gemensamma övningarna handlade mycket om att lära sig att förstå varandras taktik, teknik, orderterminologi och inte minst förstå varandras kulturer. Arbetet har kommit oerhört långt och i dag har förbanden så gott som daglig kontakt, antingen på förbandschefsnivå eller mellan planeringsofficerare från respektive förband. Läs artikel