Redaktionen

Vad tror du att vi kan vänta oss av Östersjöområdet 2016, i form av övningar, flygningar, risken för incidenter eller rent av risk för konflikt?
– Man får ta sin utgångspunkt i Ryssland och vad Ryssland har gjort under några år. Låt mig säga först så att det inte blir fel, vi ser i dag inget direkt militärt angreppshot mot Sverige. Jag vill vara tydlig där, för det kan låta så när jag fortsätter…– Ryssland visar ökad militär förmåga, övar mer komplext och visar en vilja att använda sina militära maktmedel tidigare för att nå sina politiska mål för att bli en global spelare. Ryssland har flyttat trupp och material långa sträckor och genomför skarp insats under snabba tidsförlopp. Det här kan man göra i vilken riktning som helst. Läs intervjun

Norge kommer att säga nej till Frankrike och USA:s begäran om militär assistans i kampen mot terrorgruppen IS. Det säger den norske försvarsministern Ine Marie Eriksen Søreide till VG.– Det är ingen dramatik i detta. Det är full förståelse för beslutet, säger hon till tidningen. Frågan gällde specifikt att skicka stridsflyg.– Både amerikanerna och fransmännen känner väl till att vi har tekniska utmaningar med vår åldrande flygplansflotta. De är också införstådda med att vi prioriterar beredskapen i de norra områdena med det flyg vi har, säger Eriksen Søreide. Läs artikel

Svenska folket kommer inte att rösta om försvarsförbund med Finland, säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist.

Ordföranden för försvarsutskottet Allan Widman, som representerar Liberalerna, har i en interpellation till den svenska regeringen ställt frågan om Sverige har för avsikt att medverka till ett försvarsförbund med Finland, och om det ska ordnas en folkomröstning i frågan.

Bakgrunden är att den svenska regeringen som bäst håller på och utreder om det finns lagliga hinder för ytterligare utökat försvarssamarbete. I praktiken handlar utredningen om Sveriges möjligheter att bistå Finland i fall av ett väpnat angrepp. Läs artikel

Ryssland kommer att vidta åtgärder om Finland går med i Nato och det måste den finska statsledningen leva med. Det säger överste Sakari Wallinmaa, nypensionerad från tjänsten som chef för Försvarsmaktens underrättelsetjänst.

Försvarsmaktens underrättelsetjänst är en organisation vars anställda inte brukar uttala sig i offentligheten. Men underrättelsetjänstens chef, överste Sakari Wallinmaa pensionerades vid årsskiftet och HBL stämde träff med honom genast efter pensioneringen då han var fri att ge intervjuer.

Under de två senaste åren har Wallinmaa lett landets militära underrättelsetjänst som bildades i samband med den senaste försvarsreformen då den tidigare underrättelseverksamheten och signalprovanstalten slogs ihop. Underrättelsetjänsten lyder direkt under huvudstaben och dess underrättelsechef, generalmajor Harri Ohra-aho. Också tidigare ägnade sig Wallinmaa åt militär underrättelseverksamhet då han ledde försvarsmaktens dåvarande underrättelsecenter. Läs artikel

Värnplikten kan fungera som en påminnelse för alla som växer upp i Sverige om att de bär ett gemensamt ansvar för vårt land och vår demokrati, oavsett klass, kön, bakgrund och intresse, skriver Ingela Edlund, LO:s andre vice ordförande. Vid Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen tidigare i veckan blev, tack vare utrikesminister Margot Wallström, den allmänna värnplikten en fråga på allas läppar. För oss i LO finns det inte stor anledning att tveka, det är helt enkelt dags att återinföra allmän värnplikt i någon form. Men Sverige av i dag är inte som Sverige av i går. Vi har utvecklats och förändrats, och så har även vår omvärld. Tyvärr har också klassklyftorna, segregationen och arbetslösheten förändrats, till det sämre. Läs artikel

Finlands sak är oftast vår. Det konstaterades undertecknad i september då debatten om NATO-medlemskap åter tagit fart i de politiska finrummen.

Den svåra frågan är huruvida det är en självklarhet att ett svenskt medlemskap i militäralliansen NATO de facto innebär en långsiktigt trygg stabilitet kring Östersjön och i Nordeuropa. Frågan är intimt kopplat till relationen Sverige – Finland. Båda staterna har under lång tid stått utanför varje militärallians. Det försvarspolitiska samarbetet mellan länderna har succesivt ökat. I en gemensam debattartikel skrev Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) och hans centerpartistiska kollega i Finland, statsminister Juha Sipilä, om staternas gemensamma säkerhetspolitiska position /citat/:

”Finland och Sverige är båda utanför militära allianser. Vi anser att alliansfriheten tjänar oss väl och är en erfarenhet att beakta också då vi bedömer de aktuella utmaningarna. Den bidrar också till stabilitet och säkerhet i norra Europa som helhet.

Men vi har inte valt en isoleringslinje. Vi är aktiva medlemmar i den Europeiska unionen. Samarbete med de övriga nordiska och de baltiska länderna är av särskild vikt. Fastän vi inte är medlemmar i Nato har vi en nära samarbetslinje i förhållande till organisationen. Vi har också en stark transatlantisk länk.”

Samtidigt markerar de båda regeringarna att Sverige och Finland står enade i kampen för respekt för folkrätten, och för varje lands rätt att göra sitt eget säkerhetspolitiska val. Läs ledaren

Den 14 januari undertecknade försvarsminister Peter Hultqvist tillsammans med sin danske kollega Peter Christensen en överenskommelse om ett fördjupat samarbete på försvarsområdet.

– Jag är mycket positivt till att idag ha undertecknat ett avtal om fördjupat samarbete med vårt nära grannland Danmark. Våra länder har sedan tidigare ett utvecklat samarbete och tar ett steg ytterligare i syfte öka den operativa effekten inom våra maritima- och flyginsatser i fredstid, säger försvarsminister Hultqvist.

De områden som står i fokus i avtalet är:

• ett ökat informationsutbyte,
• upprättande av säker kommunikation,
• ökat övningsutbyte
• och under vissa förutsättningar, skapa förutsättningar för ökad tillgång till varandras territorium under fredstida förhållanden. Läs regeringens information

Sveriges internationella anseende som en främjare av demokrati, fred, mänskliga rättigheter, nedrustning och kärnvapnens avskaffande skulle sannolikt förlora trovärdighet om vi ansluter oss till en militärallians som i yttersta ledet bygger på avskräckning genom kärnvapen. Utrikesminister Margot Wallström har varit tydlig med att Sverige ska verka för kärnvapennedrustning. Frågan är aktuell och viktig med tanke på vad som händer i Europa, USA:s modernisering av sin kärnvapenarsenal samt spänningar i Öst- och Sydasien.

Moderaternas utrikespolitiska talesperson, f.d. försvarsminister Karin Enström, har anfört Moskvas kärnvapenretorik som ett argument för svensk Natoanslutning. Detta ’kärnvapenskrammel’ inbegriper bland annat den ryska Danmarksambassadörens hot om att danska krigsskepp skulle bli mål för ryska kärnvapen ifall Danmark närmar sig det USA-ledda robotförsvaret i Europa. Hur detta skulle motivera en svensk Nato-anslutning är oklart när Danmark alltså inte står fritt från hot trots Natomedlemskap sedan 1949. Läs artikel

I samband med den årliga konferensen Folk och Försvar går debattvågorna åter höga kring ett eventuellt svenskt Nato­medlemskap.
Den 7 januari propagerade 25 försvarsdebattörer för ett svenskt Natomedlemskap. Man har fått gott om mothugg från prominenta Natokritiker.
När Folk och Försvar inleddes, skrev de svenska och finska statsministrarna också en gemensam debattartikel där man betonade fortsatt samarbete mellan de nordiska länderna. Det blev också känt att Sverige och Danmark skrivit ett avtal om fredstida militärt samarbete.
Det svensk-finska utspelet kan tolkas som en markering mot Natovännerna.
Vad skulle konsekvenserna bli av ett svenskt Natomedlemskap? Flamman har talat med några erfarna Natomotståndare.
Lars Ingelstam är professor i teknik och social förändring, och sedan länge engagerad i den säkerhetspolitiska debatten. Den senaste tiden har han varit huvudsekreterare i ”Natoutredningen” – en oberoende utredning kring Natomedlemskapet. Den initierades våren 2015 av dramatikern Stina Oscarson och utrikespolitikveteranen Pierre Schori (S), och i dagarna utges den bok som är resultatet: Sverige, Nato och säkerheten. Läs artikel

Den så kallade solidaritetsförklaringen är en grundbult i den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. I korthet innebär den att vi skall stödja andra länder och kan förvänta oss stöd om vi blir anfallna. För enkelhets skull återges den nedan:

Regeringen står bakom den av Försvarsberedningen deklarerade solidaritetsförklaringen som omfattar EU-medlemmar samt Norge och Island. Det går inte att se militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige bör därför kunna såväl ge som ta emot militärt stöd.
(Källa: Ett användbart försvar. Regeringens proposition 2008/09:140. Sid 9.) Läs artikel